Sök

En plan för djurflöde och djurförsörjning i besättningen ger jämnare djurflöde, mjölkproduktion, och arbetsbelastning, och bättre förutsättningar för god djurhälsa. Det ger också önskad beläggning i stallet med medvetet utvalda djur, för att slippa både tomma platser och ofrivillig utslagning. 

Rätt hjälp i rätt tid nyckeln till en god start. Här hittar du en steg-för-steg-guide som ger dig stöd i hur du kan hjälpa den nyfödda kalven.

Rätt hjälp i rätt tid nyckeln till en god start. Här hittar du en steg-för-steg-guide som ger dig stöd i hur du kan hjälpa den nyfödda kalven.

Med bra standardrutiner och förebyggande arbete slipper du lägga tid och kostnader kopplat till behandlingar och omhändertagande av sjuka djur samt får högre mjölkavkastning. Förutom en ren och stressfri miljö kring kalvning finns utfodringsaspekter som kan hjälpa korna att klara kalvningen på bästa sätt. 

Kalvningsintervallet – tiden mellan två kalvningar - är helt avgörande för en lönsam mjölkproduktion. Målet för de flesta besättningar är 12 – 12,5 månader. Ett ofrivilligt förlängt kalvningsintervall kostar cirka 600 kronor per månad och ko för varje månad som överstiger 12,5 månader. Genom att sänka kalvningsintervallet med en månad kan en besättning med 100 kor därmed spara 60 000 kronor per år. 

Gruppkalvningsboxen är en lösning som möjliggör att kon inte behöver tas från den övriga flocken vid kalvning vilket kan bidra till ett lugnare kalvningsförlopp. Systemet erbjuder flera praktiska fördelar, såsom arbetsbesparing och flexibilitet vid förändringar i besättningsstorlek, men ställer samtidigt krav på god hygien och tillräckligt med utrymme för att säkerställa djurens välfärd och minska stress.

Enkalvningsboxar kan möta kons naturliga behov av avskildhet vid kalvning och bidrar till ett gott smittskydd samt enklare hantering av enskilda djur. Samtidigt innebär systemet vissa utmaningar, såsom ökad arbetsinsats och större platsbehov. I den här texten kan du läsa om för- och nackdelar med enkalvningsboxar, och hur valet av inhysningssystem kan påverka djurvälfärd, hygien och arbetsmiljö i kalvningsutrymmet.

I samband med kalvning dyker frågan om selen ofta upp. Ska man ge extra selen? Till kon, till kalven – eller till båda? I diskussioner nämns mineralstenar, selenjäst och ibland även selenspruta till nyfödda kalvar. Här sammanfattar vi vad etablerade kunskapskällor säger om selen i dikalvsproduktion, med fokus på tiden inför och vid kalvning. 

Kor som stannar längre i produktion ger mer mjölk, lägre rekryteringskostnader och en jämnare, mer lönsam besättning. Kostnader som högre veterinärkostnader för äldre kor eller förlorat genetiskt framsteg vägs i praktiken upp av både högre produktion och lägre rekryteringsbehov när fler kor når sina bästa laktationer. 

Djurflödet visar hur antalet mjölkande kor varierar över året och hur jämnt stallet utnyttjas. Genom att sprida kalvningarna över året, styra när korna blir dräktiga igen och planera när kvigorna kalvar in, håller du djurflödet stabilt. I artikeln finns hjälpmedel till att göra en snabb analys över hur jämt antalet mjölkande kor är över året på din gård.