Låsbar foderfront för nötkreatur

Låsbara foderfronter ger lantbrukare en flexibel och praktisk lösning för att hantera sina djur vid utfodring och djurhantering. Dessa foderfronter består av individuella huvudlås som kan låsas och låsas upp efter behov. De skapar en lugn utfodringsmiljö genom att minska konkurrensen om fodret och ger samtidigt möjlighet till smidig individuell hantering, exempelvis vid seminering, veterinärbesök, öronmärkning eller annan djurhantering.

Fördelar med låsbar foderfront:

• Möjliggör tillfällig fixering av djuren vid behov
• Jämnare fodertillgång för alla djur i gruppen, oavsett rang
• Minskad aggressivitet vid utfodring
• Begränsar foderspill

Nackdelar att beakta:

• Kan begränsa djurens rörelsefrihet och kräver rätt anpassning för olika djurstorlekar
• Risk för skador på nacke och skuldror om foderfronterna är felanpassade
• Högre investeringskostnad jämfört med enklare foderfronter
• Kan skapa buller i stallet

Praktiska råd vid val och montering

Nötkreatur är flockdjur och vill äta samtidigt. Om det inte finns tillräckligt många ätplatser kan konkurrens uppstå, vilket kan stressa lågrankade djur och leda till ojämn fodertillgång. Låsbara foderfronter skapar individuella ätplatser, vilket ger lågrankade djur en bättre chans att få i sig sitt foder utan att bli bortknuffade jämfört med andra typer av foderfronter.

En välplanerad foderfront bör ha:

• Tillräcklig bredd på varje ätplats så att alla ätplatser kan användas samtidigt. För Holstein-kor rekommenderas en bredd på 71–76 cm (center till center).
• En höjd på minst 122 cm till den översta röret för att passa de flesta vuxna kor.
• En lutning på 15–20 cm mot foderbordet för att ge en mer naturlig ätposition och minska belastningen på djurens nacke och skuldror.

Genom att investera i låsbara foderfronter och anpassa dem efter djurens behov kan lantbrukaren skapa en lugnare utfodringsmiljö, minska foderspill och förenkla hanteringen av djuren i vardagen.

Referenser

DeVries, T. (2018) Feeding behaviour, feed space, and bunk design and management for adult dairy cattle. Vet Clin Food Anim. https://doi.org/10.1016/j.cvfa.2018.10.003

Nielsen, BL. (1999). On the interpretation of feeding behaviour measures and the use of feeding rate as an indicator of social constraint. Appl Anim Behav Sci. https://doi.org/10.1016/S0168-1591(99)00003-9

Bouissou, MF. (1970). Role du contact physique dans la manifestation des relations hierarchiques chez les bovines. Consequences pra- tiques. Ann Zootech. https://doi.org/10.1051/animres:19700304

Endres, MI., DeVries, TJ., von Keyserlingk, MAG., et al. (2005). Effect of feed barrier design on the behavior of loose-housed lactating dairy cows. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(05)72915-5

Huzzey, JM., DeVries, TJ., Valois, P., et al. (2006). Stocking density and feed barrier design affect the feeding and social behavior of dairy cattle. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(06)72075-6

Statens jordbruksverks (2019). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2023:33, saknr L104.

Sanna Soleskog, intervju den 16 april 2025