Vatten till Nötkreatur

Nötkreaturens vattenbehov

Vattenbehovet beror i huvudsak på djurens ålder, vikt, ras, mjölkavkastning, mängd foder, fodrets torrsubstanshalt och omgivningens temperatur. Fodrets protein- och mineralhalt kan också ha betydelse. Djurens vattenbehov tillfredsställs genom dricksvatten och det vatten som finns i fodret. En normalmjölkande kos vattenbehov är cirka 60-70 l per dygn och en högmjölkande ko behöver mera än 100 liter per dygn. Tabell 1 visar genomsnittliga schablonvärden för vattenbehov för olika djurkategorier som kan användas för att beräkna gårdens vattenbehov till djuren. 

Mjölkkornas vattenbehov och avkastning

Mjölkkornas vattenbehov styrs huvudsakligen utifrån mjölkavkastningen. Andra största påverkan på vattenbehovet är ts-halten i fodret. Det går att beräkna kornas dagliga vattenbehov (VB) genom att använda formeln:  

VB = 2,53MP + 0,45 TS – 15.3

VB = vattenbehov (kg/dag) 

MP = mjölkavkastning (kg/dag)

TS = torrsubstanshalten i fodret (%) 

Formeln tar inte hänsyn till temperaturen. Är det varmt ökar vattenintaget. Det ökar med cirka 10 % när temperaturen under dygnet stiger från 12 till 22 grader.

Försök har även visat att man får en positiv effekt på kornas mjölkavkastning av att höja vattentemperaturen från 3°C till mellan 10°C - 17°C. Vattenkonsumtionen avtar när vattnets temperatur understiger sex grader.

Vad påverkar vattnets kvalitet?

Kemisk-fysikalisk kvalitet

Har vattnet en otrevlig lukt och smak så dricker djuren mindre och täcker därmed inte sitt vätskebehov.  pH-värdet bör ligga i intervallet 7,5-9,0. Ett högre (basiskt) värde är bättre för djurens egen skull och för att hindra utlösning av metaller från marken och rörsystemen. Ett lågt pH, < 6, kan ge fetthaltsdepression hos mjölkande kor. Koksalt (klorider) överstigande 700 mg klorid/liter vatten kan förskjuta Na/K-balansen. Utlöst koppar kan ge smakfel på mjölk vid koncentrationer på mer än 0,2 mg/liter. Analysera vattnets fysikaliska kvalitet med jämna mellanrum. I tabell 2 hittar du gränsvärden för de viktigaste ämnen i vatten.

Hygienisk kvalitet

Vattenburen infektion kan ske på två sätt, dels kan djuret smittas genom förorening som kommer med vattnet utifrån, dels kan vattensystemet i sig bidra till spridning av infektion genom förorening inom stallet via vattensystemet då smitta överförs via vattennipplar/koppar. Som hjälp att bedöma den hygieniska kvaliteten på vattnet kan dessa riktvärden användas (Eurofins, 2025).

Alger

Övergödning har gjort det mycket vanligt med alger i vattendrag.  I övergödda vatten växer alger kraftigt när solljus, temperatur och vindförhållanden är gynnsamma. Algerna kan bilda toxin. Främst är det två toxiner som är dödliga för djur, heptatoxin och neurotoxin. Analysera därför misstänkt vatten, detta är nödvändigt om du vill vara säker på att vattnet inte är giftigt. Observera också att algblomning oftast är kortvarig.

Vattentilldelning och vattenflöden

Enligt djurskyddslagen behöver du minst ha:

• 1 drickplats per 10 mjölkande kor som hålls för mjölkproduktion
• 1 drickplats per 25 övriga nötkreatur.

Det rekommenderas att dimensionera för flera drickplatser per individ för att klara toppar över dygnet samt extrema väderförhållande – speciellt i mjölkproduktionen (6 kor/drickplats). Kor dricker helst från en vattenyta det vill säga hellre från ett vattenkar än vattenkoppor. Flödet ska vara minst 10 liter/minut. Under­stiger flödet 7 liter/minut i vattenkoppor ökar både dricksfrekvensen och den totala dricktiden. Flödet mäter du lättast genom att ställa en hink under vattenkoppen och låta vattnet rinna under 1 eller 2 minuter. Mät sedan upp hur många liter det blev. Kolla att hela vattensystemet har kapacitet till den mängd djur som finns i besättningen, schablonvärden från tabell 1 kan användas till att beräkna det dagliga vattenbehovet.                 

Placering av vattenkoppar 

Vattenkopparna måste placeras skyddade mot åverkan från kor och påkörning med redskap. Vattenkopparna placera lämpligen på en höjd upp till 1100 mm till vuxna individer. Det är viktigt vid placering av vattenkoppar att tänka på att kor med högre rang kan mota bort rangsvaga kor. Vattenkoppor till kalvar och ungdjur placeras 800 mm respektive 1100 mm över golvnivå. 

Dimensionering av vattenkar i stallar

Drickkar placeras bäst i närheten av foderbordet eller i tvärgångar och ca 0,8–0,9 m över golvnivån. De bör vara cirka 0,40–0,50 m breda och cirka 0,30–0,40 m djupa. Omkring drickkaret bör finnas cirka 3,5 meter friplats så att icke-drickande djur kan passera utan att störa kor som drickar. Avståndet till drickkar bör inte vara mer än 50 meter var djuren än befinner sig i stallet. Karen bör förses med avbärare. Karen bör rymma minst 200 liter. 

Frostsäkring 

I oisolerade byggnader bör man tänka på risken för frysning i vattenledningar. Vattenkoppar och vattenledningar bör förses med värme­slinga eller cirkulerande varmvatten-system. Tänk på att vattenkoppar och vattenkar inte pla­ceras på ytterväggar. 

Vatten på bete

Under betesperioden ökar vattenbehovet jämfört med under stallperioden. Dels är vädret varmare under sommarhalvåret och soliga dagar leder till värmestress som ökar vattenbehovet

Den hygieniska kvalitén i naturliga vattendrag är tyvärr ofta inte tillräckligt bra. Det innebär att nötkreatur måste hindras för att dricka från de flesta naturliga vattendrag. Kornas flockbeteende innebär att de ofta kommer vilja dricka samtidigt så flera eller stora vattenkar ökar intaget. Karen bör kontrolleras två gånger per dag och rengöras minst en gång per vecka.

Mjölkrobot, bete och vatten

Frivillig mjölkning i mjölkrobot bygger på att korna själva ska uppsöka stallet under sommaren och bli mjölkade. Får korna vatten enbart i stallet kommer de att vara motiverade att gå till stallet för att dricka och bli mjölkade. Undersökningar har visat att det inte är några skillnader i mjölkavkastning hos kor som får vatten bara på stallet eller hos kor som får vatten både på stall och bete. Ur välfärdssynpunkt bör man dock ha beredskap för att kunna erbjuda korna vatten både i stall och på bete under extrema väderförhållanden.

Brist på vatten – vad gör jag?

Det är viktigt att gården har en strategi för hur akut vattenbrist kan åtgärdas som vid strömavbrott under flera dagar. Hur kan gården få fram vatten akut och vilka mängder går det åt dagligen? I första hand måste djurens vattenbehov tillgodoses och den bästa kvalitet prioriteras till de högproducerande djuren och unga individer. Har du tillgång till bräckt vatten kan det vara en värdefull resurs och pågående forskning visar lovande resultat inom området. Förbered samverkan med grannar och kollegor i närområdet och kontakta din kommun för att förbereda en strategi vid vattenbrist.

Texten är skriven av Niels Andresen  på Hushållningssällskapet på uppdrag av Kunskapsnav animalieproduktion.