Elektronisk identifiering i slakterierna – vad innebär det för dig som lantbrukare?
Från den 1 januari 2026 ska alla kalvar och lamm som föds i Sverige och slaktas på slakterier som är anslutna till Köttföretagen AB, märkas med elektroniska öronmärken (EID). Det här beslutet är en branschgemensam satsning som syftar till att modernisera och effektivisera hanteringen av djur från gård till slakt.
Varför införs EID?
Genom elektronisk avläsning blir mottagningskontrollen på slakteriet både snabbare och säkrare. Istället för att läsa varje öronmärke för hand kan personalen scanna djuren med en avläsare och få en komplett lista direkt i systemet. Det minskar risken för fel och gör att personalen inte behöver gå in i fållor eller hantera djur i onödan – något som förbättrar arbetsmiljön och ökar säkerheten.Istället för att läsa varje märke för hand, kan man nu gå igenom stallet med en avläsare och få en komplett lista direkt i datorn, säger Kajsa Danielsson Bruhn, KLS
Hur jobbar KLS med införandet?
KLS är ett av slakterierna inom Köttföretagen som arbetar med införandet. Genom studiebesök till slakterier i Danmark – där systemet funnits i över ett decennium – har man tagit del av praktiska erfarenheter. Ett pilotprojekt på anläggningen i Kalmar har redan dragit igång, och kommer att utvärderas innan fler anläggningar följer efter.
Initialt används handhållna avläsare, men planen är att även kunna läsa EID-märken på flera fasta platser i slaktkedjan. KLS undersöker också om det går att läsa av djuren redan vid lastning på gården, men där återstår tekniska utmaningar.
Erfarenheter från Gotland
Ola Thomsson från företaget Protos delade med sig av lärdomar från ett tidigare projekt på Gotland. Där togs ett system fram där transportuppgifterna skickades digitalt till lantbrukaren för godkännande med BankID. Även om avläsning på lastbil visade sig vara tekniskt krångligt, fungerade avläsningen på slakteriet mycket bra.
Vad kan du som lantbrukare vinna?
Elektroniska öronmärken är mer än bara en ny rutin i slaktkedjan. För dig som producent kan det på sikt ge bättre koll på produktionsdata, enklare hantering av behandlingar och vägningar samt en tryggare djurhantering. Ola berättar att en lantbrukare han jobbat tillsammans med i projektet som använt EID i tio år säger att det är det bästa som hänt – det gör produktionen mycket mer effektiv.
Mer information om elektroniska öronmärken och hur du kan använda dem i driften hittar du i länkarna nedan.
Vilka slakterier inför kravet?
- KLS
- Scan Sverige
- Skövde slakteri
- Dahlbergs
- Nyhléns Hugosons
- Protos
- Närkes slakteri
Läs mer
Detta är en del av seminarieserien om elektroniska öronmärken som Gröna Möten anordnar i samarbete med SmartAgri. Informationen är inhämtad från seminariets fjärde del ”Elektronisk identifiering i slakterierna”. Seminariet finns inspelat här: https://youtu.be/oas9LMDXFJ4?si=op0cHEUk2wx_VDK6
LRF höll i maj 2025 ett lunchseminarium med samma tema som kan ses här: Lunchmöten med LRF Kött - Lantbrukarnas Riksförbund
Den första delen i serien heter ”Väga djur med elektronisk identifiering”, en skriftlig sammanfattning finns här: Ökad lönsamhet med elektroniska öronmärken och vågsystem | Kunskapsbanken och vill man se seminariet så finns det här: https://youtu.be/qK3d8QELRRw?si=x-sjUw0NILEGNI1B
Den andra delen i serien handlar om produktionsuppföljning, en skriftlig sammanfattning finns här Elektroniska öronmärken som verktyg för produktionsuppföljning | Kunskapsbanken och vill man se det inspelade seminariet så finns det här: Produktionsuppföljning med elektronisk identifiering - Del 2
Den tredje delen heter ”Utfodring med elektronisk identifiering”. Länk till inspelning: https://youtu.be/05avTKhny08?si=H0wgQU9WDfgzEJT6 En sammanfattning av den tredje delen finns här: Elektroniska öronmärken möjliggör precisionsutfodring | Kunskapsbanken
