Inhysning Nötkreatur på ströbädd: En översikt

I liggbåsstallet är det liggbåsen som utgör liggytan för djuren. I ströbäddstallet är det istället ströbädden som utgör liggytan. Utöver liggytan behöver djuren tillgång till en utfodringsyta och drickplats. 

Ströbädden

Ströbäddar kan behandlas på olika sätt. Antingen som en bädd som gödslas ut ofta eller en så kallad djupströbädd, som gödslas ut en till två gånger om året. Fördelen med en djupströbädd är att förmultningsprocessen, som uppstår när den får ligga orörd under längre tid, genererar värme till djuren samtidigt som smittämnen hålls på en låg nivå.

Hur mycket en ströbädd växer under stallsäsongen beror på flera faktorer, bland annat antal djur per kvadratmeter ströbädd, om bädden börjar att brinna eller inte samt kvaliteten på strömedlet. Som en fingervisning växer en bädd mellan 70 centimeter och 1,2meter under stallsäsong. Vanligtvis finns en skrapgång vid utfodringsytan och om bädden inte gödslas ut under stallsäsong, bör ytan för bädden sänkas ner i förhållande till skrapgång och foderbord.

Planlösning

Hur ströbäddsytan bör utformas beror på flera olika faktorer

• Vilka djur som ska hållas på ytan
• Hur länge djuren ska gå på ytan
• Utgödslingsintervall
• Utgödslingsmetod

Ju fler djur som ska inhysas på bädden desto mer strömaterial går det åt och med det växer bädden mer. För att inhysningssystemet och ströbädden ska fungera optimalt behövs minst 30 procent större ströbäddsyta per djur utifrån minimimåtten enligt Jordbruksverkets föreskrifter, L104. 

Kant eller inte mellan ströbädd och skrapgång?

Genom att ha en kant mellan ströbädd och skrapgång, kan bädden hållas ren. En kant mellan ytorna behöver också finnas vid mekanisk utgödsling. Kanten är dock inte nödvändig vid utgödsling med traktor eller lastmaskin. 

En fastare gödsel bildas om det inte finns en kant mellan ströbädden och skrapgången då bädden kontinuerligt trycks ut på skrapgången. Den här principen kallas ”glidande ströbädd”. Systemet med glidande ströbädd var vanligare förr men byggs ibland även idag.

Inredning

Är det kalvande kor som skall inhysas på ströbädden bör det finnas så gott om plats så att tillfälliga kalvningsboxar kan ställas upp. Om ko och kalv ska gå tillsammans i stallet behövs också en kalvgömma. Den placeras med fördel där det är dragfritt och där det är lätt att ha god tillsyn för djurskötaren.

Utfodringsyta 

Utfodringsytan består oftast av ett foderbord eller en krubba/ tråg. Vilken längd och bredd som boxarna kan ha, beror på hur många ätplatser man vill ha vid foderbordet. En djup och smal box har ofta få ätplatser medan en grund och bred box har många. Foderbord, krubba och tråg ska alltid vara upphöjt med minst 10 centimeter ifrån där djuren står. 

Drickplatser

Dricksvatten till nötkreaturen ges antingen ur vattenkopp, balja eller vattenkar. Om djuren hålls i ett oisolerat stall behöver vattnet till djuren frostsäkras. 

Drickplatsen kan förslagsvis placeras på följande sätt:

Vid utfodringsytan – Enkel tillsyn, men riskerar att stjäla plats från antalet ätplatser vid utfodringsytan. 

Gränsen mellan skrapgång och bädd, alternativt i bakkanten på bädden - Alla djur kommer åt vattnet, men svårare att upptäcka om drickplatsen läcker eller inte fungerar som den ska av någon annan anledning.

Mellan två grupper - Djur från båda grupperna dricker från samma dricksplats, men viss risk för smittspridning mellan grupperna.