Vilket ensilage är mest lönsamt där du bor?
Lönsamheten i mjölkproduktionen avgörs inte bara av foderkostnaden utan av samspelet mellan vallensilage, mjölkavkastning och mjölkpris.
Klicka här för att öppna den interaktiva kartan
Figur 1. Lönsamhet uttryckt som täckningsbidrag för mjölkkor när de utfodras med ensilage av rörsvingel eller timotej i tre olika geografiska områden under tre olika väderförhållanden.
Summering
- Timotej ger högst netto jämfört med rörsvingel för lakterande mjölkkor, utom vid torrår på Götalands norra slättbygder
- Den högre mjölkavkastningen med timotej väger tyngre än den något högre foderkostnaden
Timotej till mjölkko
Ensilage av timotej ger den högsta lönsamheten när det utfodras till lakterande mjölkkor jämfört med ensilage av rörsvingel, när lönsamheten räknas med hjälp av bidragskalkyler. Detta gäller inte enbart under normala år utan även under blöta skördeår i Götalands skogsbygd, Götalands norra slättbygd och nedre Norrland. I figur 1 visas täckningsbidrag för mjölkko utfodrad med ensilage av antingen timotej eller rörsvingel, i tre olika delar av Sverige och under tre olika väderförhållanden.
Mjölkproduktion väger tyngre än foderkostnad?
Timotej ger högst netto eftersom mjölkkorna producerar mer mjölk. Den ökade intäkten är större än merkostnaden för ett något dyrare ensilage. I det här fallet är mjölkkons produktion viktigare än fodrets kostnad. Vid ett lägre mjölkpris eller lägre kostnad för produktion av vall kan resultatet bli ett annat. Om väderleken är blötare än normalt vilket resulterar i en senare skörd påverkar detta rörsvingelensilage mer än ensilage av timotej, beroende på vallfodrets näringssammansättning och då främst fibernedbrytningen. Vid torr väderlek, med minskad skördemängd, ger rörsvingel något bättre resultat än timotej på Götalands norra slättbygder, i övrigt är timotej att föredra.
Data som ligger till grund för beräkningarna i denna text bygger på medelpriser för åren 2019 till 2023. Konsumtion och mjölkavkastning kommer från Sousa m.fl. 2021. Vallavkastningen kommer från Sverigeförsöken. Beräkningarna är gjorda som bidragskalkyler där hänsyn har tagits till olika stora fält med olika form i de olika regionerna. Nötkreatursstöd, gårdsstöd och där det har funnits kompensationsstöd och miljöersättning för betesmark har ingått i beräkningarna. Mer utförligt om beräkningarna återfinns i Holmström m.fl. 2025.
Texten är skriven av Kristina Holmström, SLU & HS


Läs mer:
Sousa m. fl. 2021: https://doi.org/10.3168/jds.2020-19362
Holmström m. fl. 2025: https://doi.org/10.3390/ani15030295