Framsteg och utmaningar inom mastitforskning
Selektiv sintidsbehandling, nya mastithot och användning av sensorteknik var några av ämnena som gav ny kunskap vid en internationell konferens om mastit under våren 2026.
Internationella erfarenheter: Selektiv behandling ger resultat
Internationell forskning visar att selektiv antibiotikabehandling av både kor/juverdelar vid sinläggning, men också av de kliniska mastiterna, är ett effektivt sätt att minska antibiotikaanvändningen. I Nederländerna minskade antalet antibiotikabehandlade kor med 43 procent när endast de med gram-positiva bakterierna behandlades. Studier från Kanada och Tyskland visade att antibiotikaanvändningen kraftigt kan minskas om man bara behandlar de juverdelar där antibiotika har störst effekt (där det finns en påvisad bakterieinfektion). Dock noterades det i en studie ett något högre celltal efter kalvning hos obehandlade kor. I Sverige tillämpar vi redan mycket av de selektiva metoderna och har en av världens lägsta antibiotikaanvändningar.
För att uppnå bra resultat vid selektiv behandling måste man också ha bra rutiner för att minska risker för infektion genom att hålla torrt och rent där korna står, går och ligger samt optimera utfordring och skötsel.
Nya mastithot: Fågelinfluensa och ovanliga patogener
I USA har många mjölkbesättningar infekterats med viruset som också orsakar fågelinfluensan (H5N1). Korna drabbades inte av influensa, så som fåglar gör, utan fick allvarliga kliniska mastiter. En rikstäckande undersökning av mjölk visade virusets utbredning över hela USA. Eftersom fågelinfluensa också cirkulerar i Sverige så finns det en risk att våra mjölkkor ska drabbas. En provtagning liknande den i USA gjordes i Sverige i mars 2026. Den visade att det än så länge inte finns några tecken på att våra mjölkkor skulle vara smittade - Tankmjölksprovtagning för fågelinfluensa visade inga tecken på att mjölkkor varit smittade - SVA.
Algen Prototheca kan orsaka allvarliga mastiter och besättningsutbrott, men den är fortsatt ett ovanligt fynd. Dock kan ett förändrat klimat med varmare och fuktigare perioder vara en risk för att Prototheca kan bli vanligare i Sverige. Tyvärr finns i dagsläget ingen effektiv behandling av mastiter orsakade av Prototheca och skulle kor drabbas rekommenderas hygienåtgärder och ofta avlivning av drabbade kor för att minska smittorisken.
Sensorteknik
Sensorer som mäter idissling kan upptäcka kor med vissa allvarliga mastiter tidigt. Forskning har visat att kor med klinisk mastit orsakad av Klebsiella pneumoniae hade en tydligt minskad tid för idissling dygnet före kon visade några kliniska symptom. Genom att upptäcka allvarliga mastiter tidigt kan åtgärder sättas in som kan öka sannolikheten för en bra och snabb utläkning.
Vill du veta mer?
För dig som vill fördjupa dig finns konferensens publikationer tillgängliga här:
IDF Mastitis and Milking Technology Joint Conference 2026 Proceedings
Selektiv antibiotikabehandling
Selective quarter-based antibiotic dry cow therapy: Assessing a simplified treatment protocol compared to systematic treatment (Le Page med flera, sida 30)
Impact of selective treatment of non-severe clinical mastitis via an on-practice culture approach on 34 commercial dairy farms in Flanders, Belgium (Creytens med flera, sida 34)
Omitting treatment of minor pathogens in quarter-selective dry cow therapy: Antibiotic consumption and cure rates (Beckmann med flera, sida 57)
Sensorsystem
Potential of sensor systems monitoring animal health to support treatment decisions in clinical mastitis (Knappstein med flera, sida 47)