Laser som skrämsel mot vilda fåglar

Laser har under senare år blivit en allt mer intressant metod för att skrämma bort vilda fåglar. Forskningen  visar att tekniken kan fungera mycket bra, men också att effekten beror starkt på hur den används. Den samlade bilden är att grön laser är mest lovande när målet är att hålla vattenfåglar och andra större fåglar borta från en bestämd plats, till exempel en rastgård eller mark nära ett stall.

Varför just laser?

Laser används inte för att skada fåglarna, utan för att få dem att uppleva platsen som obehaglig eller hotfull. Fåglarna tycks reagera på den rörliga ljuspunkten som om något närmar sig över marken. Många arter är särskilt känsliga för grönt ljus, vilket är en viktig förklaring till att just grön laser ofta används i sådana system.

Tidigare forskning visar också att många fåglar undviker områden där laser används, särskilt vattenfåglar som gäss, änder och måsar. Reaktionen verkar ofta vara starkast i svagt ljus, alltså under kväll, natt och tidig morgon. Det gör tekniken särskilt intressant för gårdar där problemen med vilda fåglar uppstår just under de tider då djuren inte är ute, men då mark och vatten ändå riskerar att förorenas.

Resultat från en värphönsgård 

En studie genomfördes på en nederländsk frigående värphönsgård i ett område där risken för fågelinfluensa var hög. Forskarna följde besök av vilda fåglar i rastgården med videokameror under en period utan laser och därefter under en period med laser. Målet var att se om en automatiserad grön laser kunde minska besöken från vilda fåglar.

Resultaten var mycket starka. När lasern användes minskade besöken av vilda fåglar med 98,2 procent totalt. För andfåglar var minskningen hela 99,7 procent. Det är särskilt viktigt, eftersom just andfåglar ofta ses som en viktig riskgrupp när det gäller smittspridning till fjäderfä.

Det mest intressanta var kanske ändå inte bara antalet fåglar, utan hur länge rastgården var utsatt. Forskarna visade att den totala exponeringstiden för vilda fåglar blev dramatiskt mycket lägre med laser. För andfåglar blev exponeringstiden mer än två tusen gånger lägre.

I praktiken betyder det att mark, vatten och ytor kring stallet var mycket mindre tillgängliga för vilda fåglar att förorena. För en gård med fjäderfä är det här mycket värdefullt.

Varför fungerade lasern så bra där?

En viktig förklaring var att lasern användes när den syntes som bäst och när riskfåglarna var mest aktiva. På gården användes systemet främst under kväll, natt och tidig morgon, alltså den tid då gräsänder ofta rörde sig i området. Samtidigt var hönsen normalt inte ute då. Tekniken blev därmed ett sätt att “städa bort” vilda fåglar från rastgården innan hönsen kom ut.

Det är viktigt att förstå att lasern inte fick fåglarna att försvinna från hela landskapet. I stället undvek de just den plats där lasern rörde sig.

Finns det några nackdelar?
Ja, några saker behöver vägas in. 
•    Effekten kan variera mellan olika miljöer, arter och tider på dygnet.
•    Effekten kan fungera sämre vid ljusa förhållanden.
•    Hög investeringskostnad jämfört med andra skrämseltekniker.
•    Tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten kan behövas beroende på laserklass. 
•    Kan upplevas störande för grannar, allmänhet och andra djur i området.
   
En annan begränsning är att fåglar ibland kan vänja sig vid skrämselmetoder om de upprepas på exakt samma sätt. Just därför är automatiska och mer varierade system intressanta.

Sammanfattning

Grön laser kan vara mycket effektiv för att skrämma bort vilda fåglar från känsliga ytor på gården. Men det är klokt att se laser som en del av ett större arbete med biosäkerhet. Tekniken kan vara ett sätt att minska risken för att vilda fåglar förorenar mark och vatten. Men andra åtgärder fortfarande behövas som komplement.

Den samlade slutsatsen är att laser fungerar bäst när den används på rätt plats, vid rätt tid och mot rätt fågelarter. För svenska lantbrukare är tekniken sannolikt mest intressant som en riktad smittskyddsåtgärd på gårdar med fjäderfä, särskilt där vattenfåglar utgör ett problem.