Leptospiros

Anmälningspliktig sjukdom – Ja 

Sjukdom

Leptospiros förekommer hos svenska grisar, men utbrott är ovanliga. Sjukdomen är vanligare hos vildsvin, vilket kan innebära en risk för smittspridning till tamgrisar, särskilt i fuktiga miljöer.

Smittämnen/ smittvägar

Leptospiros orsakas av bakterier i släktet Leptospira. Det finns flera varianter, där gris är huvudvärd för Leptospira pomona och Leptospira bratislava. Bakterien sprids via urin från smittade djur och kan överleva länge i fuktig jord eller stillastående vatten. Gnagare är viktiga smittbärare. Infektion sker via slemhinnor eller små sår i huden.

Symtom

Ofta ses inga tydliga symtom, men sjukdomen kan hos spädgrisar ge:

• Hög feber
• Diarré
• Gulsot
• Blod i urinen

Vuxna grisar drabbas främst av reproduktionsstörningar som:

• Omlöp
• Kastningar
• Fosterdöd

Åtgärder 

• Vid misstanke om Leptospira med nämnda symptom ska veterinär kontaktas omgående, då sjukdomen är anmälningspliktig.
• Leptospiros bekräftas genom att ta blodprov. Ofta ställs diagnos genom att jämföra två prov tagna med några veckors mellanrum.
• Antibiotikabehandling kan sättas in vid konstaterad smitta.

Förebyggande arbete

Eftersom leptospiros har många värddjur är förebyggande arbete avgörande. Viktigast är att:

• Kontrollera gnagarpopulationen runt grisstallar
• Undvik fuktiga miljöer där bakterier kan överleva länge
• Begränsa kontakt med vildsvin