Juverinflammation
Akut juverinflammation ses oftast tidigt under digivningstiden. Kroniska inflammationer i juvret kan förekomma under sintiden.
Anmälningspliktig sjukdom – Nej
Sjukdom
Juverinflammation hos gris uppstår oftast under början av digivningsperioden och drabbar vanligen enstaka juverdelar. Under sintiden kan en kronisk form förekomma, där juverbölder utvecklas. Dessa är ett återkommande problem i vissa besättningar och påverkar både djurvälfärd och produktion.
Smittämnen/ smittvägar
Akuta infektioner orsakas oftast av streptokocker eller stafylokocker. Den troliga smittvägen är via spenkanalen, inte genom hud eller yttre sår, vilket gör spenskador till en mindre betydande riskfaktor än man tidigare trott. Kroniska juverbölder innehåller ofta flera olika bakterier, till exempel Trueperella pyogenes.
Symtom
- Vid akut juverinflammation blir en eller flera juverdelar svullna, hårda, röda och ömma.
- Vid akut sjukdom kan suggan vara allmänpåverkad med feber och nedsatt aptit.
- Vid kronisk inflammation syns bölder som knölar som liknar vindruveklasar när man känner på juvret. Hos vissa suggor är i stället hela juverdelar bölder. Oftast visar suggorna inga tecken på att ha ont.
Åtgärder
Tidig upptäckt är avgörande för behandlingsresultatet.
- Känn igenom juvret.
- Kontakta veterinär för bedömning och behandling, särskilt i akuta fall.
- Eventuellt ta mjölkprov.
- Kroniska fall med juverbölder går inte att behandla effektivt – i dessa fall rekommenderas slakt, eller isolering av drabbade djur för att minska risken för smittspridning. Om en böld spricker sprids bakterier i omgivningen.
Förebyggande arbete
Tidig upptäckt genom daglig kontroll av juver före och efter grisning förbättrar chanserna att upptäcka och hantera sjukdomen innan den utvecklas. Förebyggande insatser handlar främst om:
- God stallhygien
- Regelbunden kontroll av juver.
I samarbete med
