Olika typer av spendopp
Effekten av spendopp beror inte bara på den aktiva substansen. Ämnen som mjukgörare och medlets förmåga att fästa på spenen avgör hur väl korna skyddas mot bakterier och hudskador. Forskning visar dessutom att kombinationer av verksamma ämnen ofta ger bra resultat. Ett bättre spendopp betalar sig ofta - utvärdera jämfört med hur mycket celltalet sjunker.
När lönar det sig med ett dyrare spendopp?
Här hittar du ett räkneexempel på hur mycket celltalet behöver minska för att bytet till ett dyrare spendopp ska bli en plusaffär. Vi antar i exemplet att mjölkmängden ökar med 20 kg ECM per ko och år per 10 000 celler i minskning. Övriga förutsättningar finns listade nedan och du kan därmed byta ut siffrorna mot dina egna.
Förutsättningar:
Besättning: 100 mjölkkor
Antal mjölkningar per dag: 2 st
Förbrukning spendopp: 10 ml per ko och mjölkning
Kostnad spendopp bas: 40 kr/l
Kostnad spendopp, premium: 75 kr/l
Mjölkpris: 6 kr/kg ECM
Åtgång spendopp:
(20 ml/ko & dag) x 100 kor x 365 dagar = 730 l spendopp per år
Ökad kostnad för byte av spendopp per år:
(75 kr/l premium-spendopp - 40 kr/l bas-spendopp) x 730 l spendopp = 25 500 kr/år
Ökad intäkt per 10 000 minskade celler i mjölken:
20 kg ECM/ årsko x 6 kr/kg ECM x 100 kor = 12 000 kr
Hur mycket måste celltalet sjunka för att bytet ska löna sig?
( 25 500 kr i ökade kostnader för spendopp / 12 000 kr per 10 000 minskade celler) x 10 000 celler = 21 250 celler
Ett premium-spendopp betalar alltså tillbaka sig själv om celltalet sänks med mer än drygt 20.000 celler.
Eftersom det går åt ungefär 50 procent mer medel om man använder medlet som spenspray, lönar det sig efter en minskning på drygt 30.000 celler.
Spendopp finns i många varianter och kan skilja sig åt både i innehåll och i hur de fungerar. Det är inte bara den aktiva substansen som spelar roll – även andra tillsatser påverkar hur effektivt medlet blir. Sådant som hudvårdande ämnen, tjocklek, fästförmåga, barriäreffekt och hur olika ämnen samverkar gör skillnad i praktiken. Vissa tillverkare av spendopp saluför både bas- och premiumspendopp. Premiumspendopp är då mer avancerade medel som förväntas ha bättre effekt genom sammansättningen av desinfektion, mjukgörande medel och andra komponenter.
De vanligaste bakteriedödande ämnena är jod, klorhexidin, mjölksyra, väteperoxid, klordioxid, glykolsyra och salicylsyra, ibland i olika kombinationer. Vissa fungerar bäst när de kombineras, till exempel glykolsyra med salicylsyra, eller mjölksyra med klorhexidin. För att vårda spenhuden tillsätts ofta glycerol, sorbitol eller lanolin.
Dopp eller spray?
Egenskaper som hur trögflytande medlet är och hur bra det fäster avgör om det lämpar sig bäst som spray, dopp eller båda. I vissa mjölkningssystem fungerar både dopp och spray. Dopp är generellt att föredra för att det ger bättre täckningsgrad, men att använda spray upplevs ofta arbetsbesparande.
Barriärdopp
En särskild variant är barriärdopp, som lägger sig som en skyddande hinna på spenen. Om medlet innehåller desinfektion dödas också bakterier som kommer i kontakt med hinnan. Ett barriärdopp kan sitta kvar på spenen från några extra timmar, jämfört med vanligt dopp, upp till flera dagar. De senare är avsedda att användas till exempel vid sinläggning. Barriärdopp kan vara särskilt användbara när det finns mycket miljöbakterier i stallet, eftersom skyddet då håller mellan mjölkningarna.
Lagom mycket mjukgörande
För höga nivåer av mjukgörande medel minskar spendoppets desinficerande effekt. Om spenhuden är mycket skadad kan glycerinkoncentration på upp till 20 procent användas tillfälligt, men vid normal användning ska koncentrationen glycerin hållas under 10 procent.
Pre-dip mot miljöbakterier
Ett annat sätt att bekämpa miljöbakterier är att använda så kallat pre-dip före mjölkning, för att få bort bakterier som fastnat mellan mjölkningarna. Detta är ännu ganska ovanligt i Sverige.
Läs mer
Spendopp - det viktigaste för celltalet [intern länk]
Så här gör du - spendopp [intern länk]