Nackbom för nötkreatur

En nackbom är en enklare typ av foderfront och består av en bom placerad i höjd med djurens nacke. Denna foderfront tillåter rörelsefrihet för djuren i sidled och begränsar inte dem vid utfodringen. Det är dock inte möjligt att tillfälligt fixera djur vid hantering och det finns en stor risk för foderspill.

Fördelar med nackbom:

• Låg investeringskostnad
• Begränsar inte djuren och tillåter en rörelsefrihet
• Låg risk för skador då konstruktionen består av fasta delar
• Bidrar till en tyst miljö i stallet

Nackdelar att beakta:

• Inte möjligt för tillfällig fixering
• Hög risk för foderspill
• Kan leda till ökad konkurrens vid ätytan då inga fysiska barriärer mellan djuren finns
• Risk för nacktryck om höjden inte är korrekt anpassad efter djurstorlek

Praktiska råd vid val och montering

Nötkreatur är flockdjur och vill äta samtidigt. Om det inte finns tillräckligt många ätplatser kan konkurrens uppstå, vilket kan stressa lågrankade djur och leda till ojämn fodertillgång. Vid en nackbom finns det inga fysiska barriärer mellan djuren, vilket kan resultera till att lågrankade kor blir bortknuffade och stressade i samband med utfodring. Det är en låg risk för uppkomst av skador men om nackbommen är för lågt placerad kan tryck på nacken uppstå. 

En välplanerad foderfront bör ha:

• En höjd på 122–137 cm, från golvnivån i djurutrymmet till nackbommen, för att bidra med en naturlig ätposition utan att djuren går upp på ätytan.
• Om nackbommen har en höjd på 122 cm behöver nackbommen ha en förskjutning av 15–25 cm mot foderbordet för att ge en mer naturlig ätposition och minska belastningen på djurens nacke.
• Om nackbommen har en höjd högre än 122 cm är det inte nödvändigt med en förskjutning, beroende på djurstorlek.

Referenser

DeVries, T. (2018) Feeding behaviour, feed space, and bunk design and management for adult dairy cattle. Vet Clin Food Anim. https://doi.org/10.1016/j.cvfa.2018.10.003

Nielsen, BL. (1999). On the interpretation of feeding behaviour measures and the use of feeding rate as an indicator of social constraint. Appl Anim Behav Sci. https://doi.org/10.1016/S0168-1591(99)00003-9

Bouissou, MF. (1970). Role du contact physique dans la manifestation des relations hierarchiques chez les bovines. Consequences pra- tiques. Ann Zootech. https://doi.org/10.1051/animres:19700304

Endres, MI., DeVries, TJ., von Keyserlingk, MAG., et al. (2005). Effect of feed barrier design on the behavior of loose-housed lactating dairy cows. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(05)72915-5

Huzzey, JM., DeVries, TJ., Valois, P., et al. (2006). Stocking density and feed barrier design affect the feeding and social behavior of dairy cattle. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(06)72075-6

Statens jordbruksverks (2019). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2023:33, saknr L104.

Sanna Soleskog, intervju den 16 april 2025