Analys av mjölk vid misstänkt juverinfektion

För att fastställa att det är en infektion med bakterier som orsakar mastiten behöver mjölken undersökas mer noggrant. Det kan göras genom bakterieodling eller eller PCR-analys. 

Odlingplatta med bakterien Staphylococcus aureus
Selmaplatta med växt av Staphylococcus aureus som producerar betalaktamas vilket ses genom att den vita detektionslappen färgats rosa. Foto: Bengt Ekberg, SVA.

De flesta mastiter orsakas av att bakterier (och ibland svampar) fått möjlighet att ta sig in i juvret via spenkanalen vilket lett till en juverinfektion följt av juverinflammation. Eftersom juverinfektioner kan vara smittsamma och spridas mellan kor inom besättningen eller mellan besättningar, till exempel vid försäljning av djur, är det viktigt att upptäcka sådana infektioner så tidigt som möjligt.  

Symtom på klinisk mastit eller subklinisk mastit (förhöjt celltal i mjölken) används ofta som ett tecken på att det kan finnas en infektion i juvret. Att det faktiskt är så måste säkerställas med hjälp av bakteriologisk undersökning av mjölkprov. Det är mycket viktigt att sådana mjölkprov tas på rätt sätt så man undviker att föroreningar från provtagarens händer eller från spenhud och spenkanal kommer med i provet.  

Odling av bakterier

Bakteriologisk undersökning av mjölkprov görs oftast genom odling vilket innebär att en liten mängd mjölk stryks ut på en odlingsplatta som sedan ställs i värmeskåp i 37°C i 1-2 dygn. Detta kan göras på veterinärstation, på laboratorium, eller på gård med hjälp av digital bildavläsning.. På veterinärstationen används oftast odlingsplattor med så kallade selektiva agar (till exempel SELMA) som kan ge en grov uppskattning av vilka bakterier som finns i mjölken. Om man vill veta mer i detalj vilken bakterieart det rör sig om bör man skicka proverna till laboratorium där man använder biokemiska tester eller maldi-tof som är en nyare metod för identifiering av bakteriearter. I samband med odling undersöks ibland även om bakterierna är motståndskraftiga mot antibiotika. Detta gäller främst stafylokocker. 

PCR-analys

Förekomst av bakterier i mjölken kan också undersökas med PCR-analys. För denna undersökning bör man helst ta mjölkprovet i ett speciellt rör som innehåller konserveringsmedel. Vid PCR-analys mäts förekomst av bakterie-DNA från ett antal utvalda bakteriearter som ingår i testet.  

Laboratorium med PCR-maskin
Undersökning av bakterier i mjölk med PCR görs i en speciell PCR-maskin. Foto: Karin Persson Waller, SVA.

Tolka provsvar

Oavsett bakteriologisk undersökningsmetod är det viktigt att tolka provsvaret med försiktighet eftersom det alltid finns risk att svaret är falskt positivt eller falskt negativt. I dessa fall liksom vid blandflora eller förekomst av flera bakteriearter samtidigt rekommenderas därför omprov. Chansen för en korrekt bakteriologisk diagnos ökar betydligt om mjölkprovet tas sterilt och om mjölkproverna förvaras och transporteras kylda från provtagning till odling. 

 

Tillbaka till översiktssidan om ”Upptäck mastit”

Läs mer

Juverinfektioner och juverbakterier

Video på mjölkprovtagning

Provtagningsinstruktion mastit PCR (inklusive tankmjölk)

Lena-Mari Tamminen och Josef Dahlberg. 2025. Evaluation of an automatic image classifier for analysis of bacterial growth on a multiple-agar plate developed for bovine mastitis. PLOS One.

Juverportalen i samarbete med