Minskad andel kadaver och höga målsättningar
Ralsgård har gjort en lång resa från över tio procent kor som blev kadaver till under två procent. De har både gjort åtgärder riktade mot specifika problem, men framför allt haft fokus på att öka den generella hållbarheten och robustheten hos korna. Artikeln är en del av en digital stallvandring om hållbara kor och att minska andelen kadaver hos Svante och Hanna Ralsgård i norra Skåne.
– Första åren på gården fick vi avliva flera kor som inte kunde gå på slakt på grund av till exempel dåliga klövar och ben, säger Svante. De har därför laborerat mycket med inredningen från 90-talet, för att minska skador och stress, öka kokomforten och undvika att korna behöver stå för länge.
Vasst har också varit ett specifikt problem på gården. Där har en viktig investering varit att sätta en magnet i mixervagnen, en kostnad på ungefär 20 000 kronor. Välinvesterade pengar enligt Ralsgård, som jämför med besparingen att rädda en ko till slakt. Magneten samlar på sig mycket metallskräp som annars riskerat att hamna i korna och ge vasst.
– Ett tag stoppade vi också magneter i alla förstakalvare, säger Hanna. Svante tipsar också om att titta över slaktanmärkningarna, där gården bland annat kan få återkoppling om vasst men också andra foderrelaterade anmärkningar som till exempel fettlever.
Generellt har arbetet för att förhindra kadaver fokuserat på att få hållbara kor och att underlätta för korna i varje steg, från robusta kalvar som kalvar in som hållbara förstakalvare till att ösa på med foder som är anpassat till en hållbar ko och laktation.
Nollvision för kadaver
Speciellt för gården är också deras högt ställda mål, med en nollvision för kadaver.
– Den största anledningen är att varje död ko, som inte åker slaktbil härifrån, är en förlust, säger Hanna. Till en början skakade även besättningsveterinären Eva Láadal Kemna (Kemna Veterinärpraktik) på huvudet kring idén om en nollvision, eftersom det rent biologiskt kommer hända saker.
– Själva poängen är att sikta högt även om man vet att det inte går att nå hela vägen, säger Svante, och jämför med Trafikverkets nollvision på döda i trafiken. Nollvisionen gäller alla djur på gården, även kalvar. Där har tankarna gått mycket kring dödligheten som ett grovt mått på hur resterande kalvar mår. Svante skickar med en tankeställare;
– Om man har 10 procent kalvdödlighet, hur mår resterande 90 procent och hur bra mjölkkor kan de bli?
Du hittar hela stallvandringen här
