Hur mycket foder är skördat?

Att efter skörd veta vilken mängd grovfoder som skördats ligger till grund för:

• utformning av foderstat och planering av årets utfodring
• beräkning av arealbehov för grovfoder
• optimering av gödsling på respektive skifte och totalt
• kostnadsberäkning av grovfoderskörd
• kostnader av grovfoderkedjans maskiner
• beräkning av miljöpåverkan

Vilken metod du än väljer att använda för beräkning måste du vara beredd på att det kräver en arbetsinsats och en ordentlig portion vilja för att lyckas få ett bra underlag för utvärdering av gårdens grovfoderproduktion. En väl genomförd beräkning ger bra underlag för beslut om utfodring och för kommande års planering för gårdens grovfoderproduktion och möjlighet för att optimera grovfoderkedjan och öka lönsamheten i företaget.

Hur kan man bestämma grovfoderskörden?

Först får man bestämma på vilket sätt skörden skall uppskattas. Det finns två huvudspår, ett där du registrera mängder i samband med skörd utifrån antal balar eller lass och ett där du räknar på volymen på den skördade mängden i lager.

• Vid skörd utifrån antal balar och lass
• Vid lagring utifrån volymen 

På många gårdar finns i dag våg på lastare och tillgång till mixarvagnar vilket är en stor hjälp för att uppskatta grovfoderskörden. Även NIR-analys på skördemaskiner och handhållna enklare utrustning på gårdsnivå har underlättat arbetet med att få rätt information om torrsubstanshalten i grovfodret, vilket är den största felkällan för att uppskatta grovfodermängden.

Alternativ 1 - Vid skörd

Räkna antal balar och/eller lass som du skördar på respektive skifte och skördetillfälle. Multiplicera med balvikt eller lassvikt och multiplicera med torrsubstanshalt. Med denna metod finns möjlighet att bedöma hektarskörd på skiftesnivå, skörd vid respektive skördetillfälle och total skördad mängd. 

Alternativ 2 - Vid lagring

Registrera var respektive skördetillfälle och fältskörd lagras som limpa, plansilo eller tornsilo. Efter inlagring mäts lagringsvolymen och dess innehåll räknas fram genom att multiplicera volymen med volymvikt och torrsubstanshalt. För bedömning av volymvikt finns hjälpmedel som bland annat har publicerats i Greppa Näringens Praktiska Råd.

För bedömning av skördad mängd i lager finns en mycket bra räknehjälp i Grovfoderverktyget. Här kan du få hjälp med att bedöma och registrera alla delar av din skörd oavsett typ av grovfoderskörd, antal skördar och lagringsform. Tänk på att volymvikten för ensilage kan skilja sig mycket, beroende på hur tjocka lager av grönmassa som packas i silon och hur tung packningsekipaget är. Dessutom påverkar torrsubstanshalten volymvikten. Ju blötare vallgräs desto lägre innehåll av fodrets torrsubstans. Ett bra riktvärde är att grönmassa som läggs in i plansilo bör minst ha 30% torrsubstans. Detta för att undvika pressvatten och näringsförluster. Volymvikter varierar vanligtvis mellan 180 - 250 kg per kubikmeter för vallensilage.

Grovfoderbehov i lammproduktion

Hur mycket grovfoder en tacka behöver beror på lamningstidpunkt, tackans vikt och hur många lamm som ska födas upp. En tidig vårlamning är det mest intensiva uppfödningssystemet där lammtillväxten är över 400 g per dag, och kräver ett vallfoder av mycket hög kvalitet (>11 MJ per kg torrsubstans) kompletterat med ett kraftfoder. Medan uppfödning av vinterlamm på stall är en extensiv form där ett vallfoder av medelmåttig kvalitet kan fungera (ca 10,5 MJ/kg torrsubstans) för att få lammen slaktmogna kvartal ett eller två.

Läs mer

Om att analysera torrsubstans här.

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.