Åtgärder i stallet för att minska värmestress hos mjölkkor

Värmestress är ett problem för mjölkkor särskilt under sommarmånaderna i Sverige. Kor har svårt att sänka sin kroppstemperatur och påverkas negativt av värme, med minskad mjölkproduktion, sämre fertilitet och sämre hälsa som följd. I denna artikel presenteras några åtgärder för att minska risken för värmestress, från förbättrad ventilation och vattenkylning till smart stallplanering.

Vad är värmestress och varför drabbar det kor?

Värmestress uppstår när kroppens förmåga att göra sig av med överskottsvärme är lägre än värmebelastningen – alltså summan av omgivningens temperatur, luftfuktighet, solinstrålning och den egna ämnesomsättningen. Kor producerar stora mängder kroppsvärme genom matsmältning (särskilt fermentering i vommen) och mjölkproduktion och kan därför lätt drabbas av värmestress.

Hur reagerar kor på värme?

Vanliga tecken på värmestress är ökad andningsfrekvens, högre kroppstemperatur, minskat foderintag och mindre liggtid. Dessa beteendeförändringar är anpassningar för att förbättra värmeavledning men påverkar både välfärd och produktion negativt.

Mjölkkons termoneutrala zon ligger mellan 0 och +20 ºC men kan variera beroende på ras, laktationsstadium och hull med mera. Den termoneutrala zonen är det temperaturintervall där individen kan hålla sin kroppstemperatur stabil utan att behöva använda energi för att värma eller kyla ner kroppen. Inom detta intervall kan alltså kon fokusera på att producera mjölk eller kött utan att behöva använda extra energi för temperaturreglering. En mjölkko som utsätts för värmestress kan i vissa fall minska sin mjölkavkastning med upp till 5 kilo mjölk per dag. Det är inte bara kons välfärd som påverkas av för hög värme. Även den ofödda kalven kan påverkas negativt.

Vanliga orsaker till att stallet blir för varmt

Den vanligaste anledningen till att ett stall blir för varmt är att det kommer in för lite luft i stallet i förhållande till antalet djur som står där. Det kan exempelvis bero på att tilluftsventilationen eller frånluftsventilationen är igensatt eller strypt, döda zoner med stillastående luft på grund av vinkelbyggnader, täta väggar eller annat som hindrar luftflödet, överbeläggning eller fläktar som slutat fungera. Klimatförändringar med varmare klimat som följd medför också att den kapacitet som den befintliga ventilationen i stallet har kanske inte längre räcker till.

Åtgärder mot värmestress – vad fungerar i praktiken?

Fläktar – Skapa luftcirkulation i stallet

Den vanligaste åtgärden för att minska risken för värmestress hos kor är fläktar. Fläktarna behöver placeras så att djuren får möjlighet att ligga i brisen för att svalka sig. Det har visat sig att en lufthastighet på minst 1,5 meter per sekund i ligghöjd, cirka 50 centimeter ovanför båspallen, gör att kon ligger ner under längre perioder och att kons andningsfrekvens minskar. 

Tänk på det här:

  • Det är bättre att ha flera små fläktar istället för några få stora. Flera små fläktar ger förutsättningar för ett jämnare flöde över hela stallet.
  • Se till att montagevinkeln och avståndet mellan fläktarna stämmer med rekommendationerna för den specifika fläkttypen.
Skiss som visar luftrörelser över en ko
Bilden visar hur fläktarnas placering och vinkel påverkar luftrörelserna över liggbåsen. Luftströmmen från den svarta fläkten ger luftrörelser direkt under den röda fläkten när de är placerade med cirka 7,5 meters mellanrum. På samma sätt bidrar den röda fläkten till luftrörelser på liggytan under den blå fläkten.

Gör så här för effektiv fläktkylning

  • Sätt upp många små fläktar istället för få stora.
  • Se till att fläktarnas vinkel ner mot liggbåsen är optimal.
  • Håll låg lufthastighet från fläktarna om du kombinerar fläktarna med duschar. 

Vattenbaserade kylsystem – evaporativ avkylning

Tillförsel av vatten för att hjälpa till med kylning kan användas i stället för, eller i kombination med kylfläktar för att undvika värmestress. Korna duschas längs ryggen med vatten och när vattnet avdunstar från kroppen så avges värme från kon samtidigt. Duschar kan sättas upp vid foderbordet exempelvis, men det är viktigt att duscharna då är riktade bort från foderbordet så att det inte hamnar vatten på foderbordet. För att det inte ska bli halt på golvet där duschsystemet finns är det bra om golvet rillas.  Duscha vatten över korna, under 30 sekunder till 3 minuter, så att pälsen fuktas igenom, men duscha inte så länge att vatten rinner ner på kornas juver. 

Genom att koppla vatten till kylfläktar kan man åstadkomma ytterligare kyleffekt genom kombinationen vatten och fläktar. Denna lösning kan användas i skrapgången vid foderbordet exempelvis.

Gör så här för att få en effektiv vattenkylning

  • Ha kort duschtid gör att vatten inte rinner ner på juvret.
  • Ha kort duschtid för att undvika att det blir alltför blött på golvet (risk för halkskador).
  • Eftersträva låg luftfuktighet i omgivande luft för att underlätta fuktavgivningen från djuren.
  • Låg lufthastighet från fläktar gör att duschvatten inte blåser bort.

Stallbyggnad och klimatsmart arkitektur

Byggnadens utformning påverkar inomhustemperaturen kraftigt. Vid planeringen av ett nytt stall är det lättare att få bra förutsättningar för tillräcklig luftväxling, men ofta går det att förbättra luftväxlingen även i samband med ombyggnad eller renovering av befintliga stall. 

  • Planera för minskad värme i stallet under sommaren genom att: Öppna långsidor med reglerbara gardiner och väl tilltagen nockventilation gör att vinden hjälper till att hålla djuren svala.
  • Isolerat tak minskar både risken för kondens i stallet vintertid och stopparvärmen från att komma in genom taket sommartid.
  • Stort takutsprång ger minskad solinstrålning och en nätgardin hjälper till att skugga i stallet.
  • Placera om möjligt stallet så att gaveln ligger åt söder. Det gör att byggnadens sidor inte utsätts för värmeinstrålning hela dagen vilket gör att stalltemperaturen i stallet blir jämnare.

Läs mer

Pontiggia et al. (2024). Behavioural responses related to increasing core body temperature of grazing dairy cows.

Zhou et al. (2024). Effectiveness of cooling interventions on heat-stressed dairy cows.

Reuscher et al. (2023). Effect of different air speeds at cow resting height in freestalls.

Lovarelli et al. (2024). Effect of extended heat stress in dairy cows on productive and behavioral traits.

Anderson et al. (2013). Effects of adjustable and stationary fans with misters.

Herzog et al. (2021). Environmental impacts of implementing basket fans.

Liu et al. (2025). Heat stress monitoring, modelling, and mitigation.

Souza et al. (2023). Modeling the relationship between heat stress, feed intake, and day relative to calving.

Almuhanna et al. (2021). Performance of roof-mounted misting fans.

Gaughan et al. (2023). The effect of day-only versus day-plus-night cooling of dairy cows.

https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/varmestress/

Ämnesord