Mer svängrum som förstakalvare ger mer mjölk i tanken
Den första laktationen är en avgörande period för en ung ko. Hon ska producera mjölk, fortsätta växa och samtidigt lära sig en ny miljö och hitta sin plats i flocken. Ny forskning visar att utrymmet som förstakalvare har i lösdriftsstall kan påverka deras mjölkproduktion under hela livet.
Högre mjölkproduktion under hela livstiden
Resultat från en studie i Storbritannien visar en tydlig och långvarig effekt. Korna som hade mer utrymme under sin första laktation producerade mer mjölk även i efterföljande laktaktioner. I genomsnitt gav korna 38,92 liter mjölk per dag under de drygt fem år som studien pågick, vilket kan jämföras med kontrollgruppen som mjölkade 37,55 liter per dag under samma period. Studien visade ingen skillnad i livslängd eller utslagningsålder.
Rörelseutrymme
I studien undersökte forskarna effekten av olika stora rörelseytor genom att följa 76 förstakalvare över flera laktationer. Syftet var att studera de långsiktiga effekterna av stallmiljön under den första laktationen. Fokus låg på gångar och andra vistelseytor, snarare än på den totala ytan i stallet. Därmed handlade det om hur mycket plats korna hade att röra på sig, passera varandra och undvika sociala konflikter.
Förstakalvarna hölls tillsammans med äldre mjölkkor och delades in i två grupper: en kontrollgrupp med 9 kvadratmeter per ko och en grupp med större utrymme på 14 kvadratmeter per ko. Under försöksperioden i den första laktationen bestod varje grupp av 35 kor av blandade åldrar vid varje givet tillfälle.
Efter den första laktationen återgick förstakalvarna till ordinarie grupper med normal beläggning under resterande laktationer. Därefter följdes de vidare under livet i besättningen, vilket gjorde det möjligt att studera hur extra rörelseutrymme under den första laktationen påverkade mjölkproduktionen på längre sikt.
Ekonomen resonerar
Att investera för en lugnare miljö för förstakalvarna kan vara intressant eftersom studien visar en ökad mjölkmängd på i genomsnitt 1,37 liter per dag under kons livstid. Utfallet kan summeras till cirka 400 liter per laktation (1,37*305 dagar) eller nästan 1100 liter under en normal levnadsperiod (2,6 laktationer*1,37*305). Vid ett mjölkpris på 4,5 kronor per liter skulle detta, under studiens förutsättningar, kunna motsvara nära 5 000 kronor extra per ko.
Studien tyder på att det vid planering av ett nytt stall kan finnas ekonomiskt utrymme för att öka ytan från 9 till 14 kvadratmeter per ko i den grupp där korna ska spendera sin första laktation.
Med 3 procent ränta och 5 procent avskrivning (20 år) ger en investering på 60 000 kronor en extra kostnad på 4 800 kronor per år (8 procent*60 000). Den potentiellt ökade mjölkintäkten på ungefär 5 000 kronor motsvarar alltså en investering upp till 60 000 kronor extra per djurplats för att uppnå detta ökade utrymme för just kvigorna.
Sådana bedömningar behöver dock alltid göras utifrån gårdens specifika förutsättningar.
Varför spelar utrymmet roll?
Även om studien inte kan peka ut en enskild förklaring, lyfter författarna flera troliga förklaringar till den långsiktigt högre mjölkproduktionen hos kor som haft mer utrymme under sin första laktation.
Mer rörelseutrymme ger förutsättningar för ett stabilare ät‑ och liggbeteende. När korna får äta och vila mer ostört, gynnar det både foderintag och idissling. Större gångytor minskar också den sociala pressen i grupper med blandade åldrar, eftersom förstakalvare lättare kan undvika konflikter med äldre och mer dominanta kor.
Sammantaget ger resultaten stöd för att en lugnare och mer rymlig start under den första laktationen kan få betydelse långt bortom den perioden. I vissa fall kvarstod effekterna även efter mer än 1200 dagar i mjölk. Även om de exakta biologiska sambanden ännu inte är fullt klarlagda, pekar studien på att det kan vara värdefullt att ge unga kor lite mer svängrum och lugn och ro som ett sätt att stärka besättningens produktion och hållbarhet över tid.
Läs mer
Hela studien Could living space provision in the first lactation have long term effects on milk production in housed dairy cows? av Thompson med flera från 2026, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers.
Texten är producerad av
Eleonor Hovelius och Anna-Lena Hegrestad på Växa
Dan Sandberg på Kunskapsnav Animalieproduktion har tagit fram exemplet ”Ekonomen resonerar”.
