Maxa stallkapaciteten med sänkt inkalvningsålder
Att låta kvigorna gå fyra månader extra innan inkalvning kan kännas som en småsak, men prislappen är hög. Genom att sänka åldern från 28 till 24 månader kan en gård med 150 mjölkkor förbättra sitt resultat med över 124 000 kronor per år – enbart genom bättre management.
Inkalvningsåldern är inte bara ett biologiskt mått, det är ett av gårdens viktigaste ekonomiska nyckeltal. När kvigorna kalvar in tidigare minskar inte bara foderkostnaderna. Yteffektiviteten i stallet ökar dramatiskt.
Frigör 15 procent av stallkapaciteten
Att korta tiden till inkalvning med fyra månader frigör cirka 15 procent av stallplatserna. Dessa platser förvandlas då från en kostnad för rekrytering till en möjlighet för ny intjäning, exempelvis genom uppfödning av slaktkvigor. Det ger dig möjlighet att:
- Maximera byggnadens nyttjandegrad och sprida de fasta kostnaderna.
- Skapa ett extra kassaflöde utan att behöva bygga nytt.
- Utnyttja befintlig foderkapacitet mer effektivt.
Räkneexempel 28 respektive 24 månaders inkalvningsålder
Tabellen jämför ett stall med 100 kvigplatser där målet är att rekrytera 46 kvigor per år. Det motsvarar behovet för en besättning med 150 mjölkkor och 30 procent rekrytering.
| Parameter | Scenario: 28 månader | Scenario: 24 månader | Förändring | |
|---|---|---|---|---|
| Stallplatser för rekrytering | 100 stycken | 85 stycken | -15 stycken | |
| Lediga platser till slaktkvigor | 0 stycken | 15 stycken | +15 stycken | |
| Kostnad rekrytering (Totalt för 46 kalvande kvigor per år) | -810 000 kronor | -707 000 kronor | +103 000 kronor (besparing) | |
| Netto från slaktkvigor | 0 kronor | +21 000 kronor | +21 000 kronor (ny intäkt) | |
| Total summa per stall/år | -810 000 kronor | -686 000 kronor | +124 000 kronor |
Slaktkvigan – en hjälte på naturbetet
Att föda upp slaktkvigor på de frigjorda platserna ger inte bara klirr i kassan. Dessa djur är dessutom utmärkta betesdjur för marker som behöver hållas öppna. Du får alltså bättre ekonomi i stallet samtidigt som du får naturvården på köpet.
Sammanfattning
Att ha kvigorna gående i fyra extra månader kostar en 150-kors besättning över 10 000 kronor i månaden i form av merkostnader och uteblivna intäkter. Denna effektivisering kräver inga dyra investeringar – det handlar helt och hållet om att optimera tillväxten och gå från att underhålla djur på tomgång till att producera värde.
Så har vi räknat:
Läs mer om hur vi räknat uppfödningskostnad för rekryteringskvigor här, Tidig inkalvning en investering som sparar tusenlappar
Slaktkvigan är räknad på 24 månaders slaktålder och en slaktintäkt på 17 000 kronor. Kostnaderna är satta till samma som för rekryteringskvigan, undantaget semin som har satts till noll.
Artikeln är framtagen i samarbete med Växa.
