Vad påverkar grisens vattenbehov och vilka krav ska ställas

Vad påverkar vattenbehovet?

Det finns flera faktorer som påverkar grisarnas vattenbehov, bland annat fodrets innehåll av olika ämnen.  Vid överutfodring av protein måste kroppen utsöndra överskottet av kväve via urinen, vilket ökar grisens dricksvattenbehov. Även ökad fiberförekomst kan öka behovet av vatten.

När det gäller höga salthalter så anses grisen vara tolerant och klara upp till 10 procent koksalt i fodret. Detta utnyttjas vid utfodring av exempelvis vassle men kräver fri tillgång till friskt vatten. 

Andra faktorer som kan påverka vattenbehovet är omgivningens temperatur. Vid temperaturer upp mot 30 grader kan behovet av vatten hos växande grisar öka med 30 – 60 procent. Stor betydelse för hur grisarna påverkas är förhållandet mellan temperatur och luftfuktighet. Hög luftfuktighet i kombination med hög temperatur belastar grisarna mycket, beroende av att grisar inte kan svettas. Det krävs vattensvalka/ vattendimma, gyttjebad eller kylning och mycket dricksvatten för att skona grisen. Vid dimspridning är det viktigt att det är hög hygienisk kvaliteten på vattnet, då aerosolen kommer långt ner i grisens luftvägar.

Vilka krav ska du ställa på grisarnas vatten? 

Vatten som grisarna dricker ska ha en sådan bakteriologisk och kemisk kvalitet så att det inte påverkar grisarnas hälsa negativt och att producerade livsmedel är säkra att konsumera. Förekomst av kemiska föroreningar i vattnet kan även skada ledningar och teknisk utrustning, vilket ytterligare kan försämra kvaliteten.

Vattenkvaliteten kan beskrivas med tre olika parametrar, vilka alla kan påverka djurens vattenkonsumtion och hälsa:

• Fysikaliska
• Kemiska
• Hygieniska

Två faktorer som starkt påverkar hur mycket djuren dricker är vattnets lukt och smak. Om grisarna tycker vattnet är osmakligt riskerar man snabbt att djuren dricker för lite och får vätskebrist. 

Det är viktigt att ha koll på pH då lågt pH riskerar att metaller löses ut från marken och vattenledningarna.  Vid pH omkring fem eller lägre finns det en risk att aluminium kan lösas ut och ge förhöjda värden i dricksvattnet. Detta kan orsaka diarréer hos smågrisar, vilket även en hög sulfathalt kan ge. pH-värdena i vatten bör ligga på 7,5–9. 

När det gäller nitrat kan vuxna grisar klara höga nivåer (upp till 2 000 mg nitrat per liter, enligt danska studier) men däremot tål inte smågrisarna detta. Nitrat kan omvandlas till nitrit i kroppen, vilket kan leda till nitritförgiftning. Detta kan påverka smågrisarnas syretransport i blodet och orsaka problem som andningssvårigheter och i allvarliga fall dödsfall.

För att utvärdera vattnets kvalité kan vattenanalys utföras. Läs mer här om hur detta går till – Analys på vatten till grisar

Textförfattare: Ingela Löfquist, HIR Skåne AB