Analys på vatten till grisar
Brist på vatten eller vatten med dålig kvalitet kan snabbt leda till allvarliga hälso- och produktionsstörningar. Därför bör du ta en vattenanalys minst en gång per år för att minska riskerna för produktionsbortfall.
Analysera grisarnas dricksvatten minst varje år
Analysera vattnet minst en gång per år för att säkerställa att det inte innehåller skadliga nivåer av föroreningar innan det ges till djuren. Du ska ta vattenprovet där djuren dricker. Välj en kemisk-fysikalisk analys och/ eller en mikrobiologisk analys beroende på hälsoläge och eventuella störningar i produktionen. Söker du välfärdsersättning för dina suggor så ska du göra tre analyser på antingen foder, vatten eller strö varje år. Av de tre analyserna ska minst en vara av hygienisk kvalitet eller för mögelgifter.
Förhållanden kan dock variera mycket över tid, speciellt vid en enskild vattentäkt, vilket måste beaktas. Den hygieniska kvaliteten varierar oftare och kan orsaka allvarliga hälsoproblem, så agera snabbt och analysera vid misstanke om dåligt vatten.
Ta kontakt med ett ackrediterat laboratorium
När du ska ta en vattenanalys, kontakta ett ackrediterat laboratorium för att få instruktioner om provtagning och lämpligt val av analyser. Återkoppla till laboratoriet efter analyssvar så du får hjälp med att vidta rätt åtgärder om vattenkvaliteten är dålig.
Anmärkningar i vattenanalysen för kemisk-fysikaliska egenskaper kan vara av tre olika slag:
- Hälsomässiga
- Estetiska: till exempel lukt, smak, grumlighet, färg
- Tekniska: till exempel korrosion och utfällningar
Lukt och smak kan ibland åtgärdas med enklare åtgärder medan övriga kräver filter eller dylikt. Vid stora problem kan en ny vattentäkt behövas.
En mikrobiologisk analys innehåller en bestämning av art och antal av några bakterier, till exempel E. coli, koliforma bakterier och heterotrofa organismer, som är typiska för vatten förorenat av till exempel av gödsel. Analysen av bakterier och organismer avgör om vattnet är tjänligt. Förekomsten av dessa bakterier behöver i sig inte vara sjukdomsframkallande, men de indikerar att vattnet har blivit förorenat.
Som hjälp att bedöma den hygieniska kvaliteten på vattnet kan dessa riktvärden användas
| Typ av bakterie | Tjänligt | Tjänligt med anmärkning | Otjänligt |
|---|---|---|---|
| Antal mikroorganismer 22º/ml | <1 000 | >1 000 | - |
| Koliforma bakterier 35º/100 ml | <50 | 50 – 500 | >500 |
| Escherichia coli/100 ml | <1 | 1 – 9 | >9 |
Svar på vattenanalys
Vattenanalysen visar om vattnet är tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt.
- Tjänligt: vattnet är fullgott som dricksvatten.
- Tjänligt med anmärkning: Vattnet har någon avvikande sammansättning men bedöms inte orsaka någon direkt risk för hälsan. Vattnet ligger dock i riskzonen och ogynnsamma förhållanden kan innebära en förändring i sammansättningen som leder till att vattnet blir otjänligt.
- Otjänligt: Vattnet bör inte användas som dricksvatten.
Som hjälp att förstå parametrarna på vattenanalysen kan värdena i tabellen nedan användas.
Gränsvärden för dricksvatten till humankonsumtion och högsta rekommenderade innehåll av salter mm i vatten till gris, mg/liter.
| Human* | Gris** | ||
|---|---|---|---|
| Totalt lösliga salter | <3 000 | ||
| pH-värden | 5 - 9 | 7 - 9 | |
| Aluminium | 0,2 | 5,0 | Halter >0,5 mg/l kan orsaka slambildning i ledning |
| Arsenik | 0,01 | 0,5 | |
| Bly | 0,01 | 0,1 | |
| Fluorid | 1,5 | 1,0 | |
| Järn | 0,5 | 3,0 | Vid högre halter finns det risk för igensättning av nipplar |
| Kadmium | 0,001 | 0,01 | |
| Koppar | 0,2 | 5,0 | 2,0 mg/ liter anses hälsovådligt för barn |
| Magnesium | 30 | 400 | Risk för smakförändringar i vattnet vid halter >30 mg/liter |
| Nitrat | 20 | 20 | |
| Nitrit | 0,1 | 3,0 | |
| Sulfat | 250 | 1 000 | Höga värden kan orsaka smågrisdiarréer |
*Livsmedelsverket, 2022
**Fraser et al (1990); CSIRO (1987)
Brist på vatten – vad gör jag?
Vid brist på vatten är det viktigt att prioritera vattenanvändningen och att begränsa vattenanvändningen på ett effektivt sätt. När det gäller vatten med sämre kvalitet, är det viktigt att förstå vad som kan accepteras och att vidta åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten.
I första hand måste djurens vattenbehov tillgodoses. Högst prioriterade är unga djur och digivande suggor. Den viktigaste åtgärden är att allt spill av vatten måste undvikas.
Textförfattare: Ingela Löfquist, HIR Skåne AB
I samarbete med
Läs mer här
Botermans, J.A.M. och Georgsson, L.; Torrutfodring av slaktsvin. Stiftelsen Sydsvensk Jordbruksforskning; Info nr 20. SLU/JBT, Alnarp; 2001
CSIRO Publishing; Feeding standards for Australian livestock: Pigs; 1987
Eurofins; Analyssvar, 2025
Fraser, D., Patience, J.F., Phillips, P.A. & McLeese, J.M.; Water for piglets and lactating sows: Quantity, quality and quandaries, 137–160; 1990
Gård & Djurhälsan; Hygienboken – för renare slaktgrisar; 2024
Hushållningssällskapet; Husdjur i Sverige 2040 – håll koll på vattenåtgången; Gradvis faktablad nr. 11; 2020; Vattenbesparande åtgärder
Hushållningssällskapet, Lantbruksdjur – i ett klimat under förändring; Gradvis; 2024
Jordbruksverket; Vatten till husdjur; Jordbruksinformation 13–1999
Jordbruksverket; Vattenförsörjning till djurhållning, Förutsättningar, ansvar och regler; OVR:721; 2025
Livsmedelsverket; Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; LIVSFS 2022:12
Livsmedelsverket; Statens livsmedelsverks författningssamling; 1993:35 Livsmedelsverkets kungörelse om vatten
Simonsson, A., Andersson, K., Andersson, P., Dalin, A-M., Jensen, P., Johansson, E., Jonasson, L., Olsson, A-C. och Olsson, O; Svinboken; 1997
SVA; Foder och vatten; https://www.sva.se/produktionsdjur/notkreatur/sakert-foder-och-vatten/vatten-till-djur [2025-06-11]
