Precisionsdjurhållning

Produktivitet

Teknik som automatiserad vägning och individanpassad utfodring effektiviserar arbete, sparar resurser och förbättrar djurhälsa. Detta kan leda till ökad produktivitet genom bättre tillväxt, hållbarhet och slaktkvalitet.

Exempel på utrustning som kan öka produktiviteten:

• Pigxcel:

  Kamerautrustning som är monterad i taket över boxen tar bilder, som analyseras av en algoritm som beräknar grisarnas vikt. Att väga slaktgrisar är ett arbetsmoment som är tids- och resurskrävande och med hjälp av utrustningen skulle produktionen kunna effektiviseras. 

• ESF (electronic sow feeding):

  Transponderutfodring av dräktiga suggor. Individuell utfodring för optimering av fodergiva. Fodergivan är viktig för att suggan ska producera friska och starka smågrisar i flera kullar men systemet är också ytsnålt vilket kan reducera byggkostnader.

• Transponderutfodring med mätning ryggspäck: 

  Det finns ny utrustning som i ESF-systemet mäter suggors ryggspäck med 3D-sensor och utifrån detta mått justerar fodergivan. Mätning av ryggspäck är tidskrävande men data är värdefull för att bland annat öka hållbarheten, minska benproblem och spara foder. 

• Vågstallsystem:

  Detta system möjliggör individuell utfodring av slaktgrisar vilket är positivt för både tillväxt och köttprocent. Systemet möjliggör även utsortering av slaktgrisar vilket kan optimera slakttidpunkten. 

• Foderstationer:

  Avelsbolag använder foderstationer som både registrerar tillväxt och foderförbrukning. Detta gynnar den enskilde lantbrukaren som tar del av avelsmaterial som har hög tillväxt och har ett bra foderutnyttjande.

Beteende

Kamerateknik kan användas för att registrera beteenden och det finns utrustning som tittar närmre på huvud, öron och svansens position. Ett tecken på att en gris kan vara utsatt för aggressivt beteende som svansbitning är om den slokar med svansen. Svansbitning kan i sin tur leda till minskat foderintag och tillväxt och minskar produktiviteten. 

Välfärd

Med bildteknik kan liggbeteenden registreras, det vill säga positionen grisen har i boxen för att reglera kroppstemperatur, vilket kan indikera på värmestress under varma årstider. Liggbeteende kan även registreras med värmekamera. Värmekameran har ett flertal användningsområden och kan också registrera kroppstemperaturer hos olika kategorier av grisar och mäter aktivitet och termisk komfort. Värmekameran kan även mäta olika delar av stallmiljön, som till exempel smågrishörnan som måste hålla rätt temperatur för att undvika produktionsstörningar.  

Det finns system som automatiskt tilldelar djuren strömedel. Detta är fördelaktigt både ur en tidsaspekt då det är ett arbetsmoment som är tidskrävande men även ur ett välfärdsperspektiv då strömedel aktiverar grisarna och kan förhindra aggressivt beteende och svansbitning. 

Sjukdom

Det finns övervakningssystem som tidigt kan uppfatta luftvägssjukdomar hos grisar. Via ljudsensorer i stallet samlas data om bland annat hosta, som möjliggör en snabbare diagnos och behandling i ett tidigare skede. Andra hälsoproblem som kan upptäckas är hälta och detta genom öronmärken med inbyggda accelerometrar som utvärderar rörelser och positionering. Öronmärken med sensorer har använts i projekt där övervakning av grisningar skett med hjälp av hjärtfrekvens och aktivitet hos suggan. Detta ger information om när suggan börjar bygga bo och när grisningen förväntas börja.  

Utvärdering av ny teknik

Det är av stor vikt att ny teknik testas i större skala och i kommersiella miljöer innan den börjar användas på gård. Stallmiljön i en grisproduktion är ofta tuff mot teknik som måste klara både kemiska och mekaniska påfrestningar som till exempel damm och fukt. 

Användarvänliga digitala och tekniska lösningar kan, när de används på rätt sätt, bidra till att minska arbetstiden, minska stressen hos djuren genom färre hanteringar och möjliggöra snabbare åtgärder när något behöver förbättras.