Teknik på grisgård: Automatisk bedömning av suggors kondition

Automatisk bedömning av suggors kondition

Bedömning av suggors kroppskondition är ett värdefullt verktyg för att bedöma näringsstatus, hälsa och produktivitet (1). Det finns flera sätt att mäta eller uppskatta suggans kondition och i den här rapporten beskrivs system med kamera- eller sensorbaserad teknik. Den uppskattar suggans kondition automatiskt utifrån egenskaper i hennes kroppsform. Bedömningen används som ett underlag för automatisk justering av foderkurvan i kommersiella system (2, 3). På så sätt kan man hålla ett jämnt och lämpligt hull hos suggorna, vilket är en viktig del i en lönsam smågrisproduktion (4).

Så fungerar tekniken

Det kan vara svårt att avgöra om en sugga har mycket muskelmassa eller ett önskat späcklager enbart genom att titta på henne (4). Traditionellt görs hullbedömningen genom att känna över suggans kropp eller genom att mäta späcktjockleken med ultraljud. Att hålla späcktjockleken inom ett lämpligt intervall kan bidra till effektivare foderanvändning och bättre reproduktionsresultat (6). Resultatet av manuell hullbedömning är beroende av bedömarens kunskap och erfarenhet (1).

Forskning har visat samband mellan olika kroppsmått och späcktjocklek, och att suggors kondition kan uppskattas med hjälp av bildanalys (6). En sammanställning (1) beskriver hur det finns flera automatiserade, bildbaserade metoder för hullbedömning och lyfter att sådana system har potential att ge mer noggranna och enhetliga bedömningar.

I OmniFeed Pro och Rotecnas lösningar sitter kameran eller sensorn i en elektronisk utfodringsstation (2, 3). M3SEN använder i stället en rörlig lösning ovanför suggorna (7). Utifrån tillgänglig information går det inte att avgöra vilket inhysningssystem den rörliga kameran fungerar för eller om den är tillämpbar i Sverige. Systemen beskriver gemensamt hur suggan läses av och mäts och att konditionsbedömningen används för att automatiskt anpassa utfodringen till suggorna.

Fördelar

Bedömningen kan göras automatiskt
Tekniken möjliggör automatisk bedömning av konditionen. Det kan minska behovet av manuella bedömningar och mätningar och de subjektiva fel som är förknippade med dessa (6).

Koppling till utfodringen
Med koppling mellan konditionsbedömningen och utfodringen kan suggornas utfodring anpassas i rätt tid och optimeras löpande. Att hålla späcktjockleken inom ett lämpligt intervall kan bidra till effektivare foderanvändning och bättre reproduktionsresultat (6).

Nackdelar och begränsningar

Resultaten är uppskattningar
Konditionsbedömningen är en uppskattning utifrån suggornas kroppsegenskaper och kan skilja sig från mätning med andra metoder. Bedömningen kan också påverkas av skillnader mellan individer och förhållanden vid bildinsamlingen (6).

Noggrannheten kan variera
Det framgår inte alltid hur träffsäkra systemen är. Det är därför relevant att få veta mer om olika leverantörers lösningar, vilken noggrannhet de har och under vilka förhållanden de har testats.

Den ekonomiska nyttan är inte beräknad
Det är svårt att få en tydlig bild av kostnaderna för systemen, och det saknas oberoende beräkningar av hur snabbt en investering kan betala sig.

Praktiska råd

Kontrollera placering och kompatibilitet
Ta reda på vilka krav som finns på systemets placering, om det kan användas i ditt befintliga inhysningssystem och om det är kompatibelt med andra system, till exempel utfodringen.

Se till att data ger dig det du behöver
Undersök om data från systemet presenterar den information som du behöver i ditt arbete. Förhör dig om att systemet är anpassat för att fungera under de förhållanden som råder i din produktion. Undersök hur noggrant systemet är i jämförelse med andra metoder för konditionsbedömning.

Räkna med nya arbetsuppgifter
Systemet frigör arbetstid som inte behöver läggas på manuell konditionsbedömning. Undersök om det tillkommer nya typer av arbetsuppgifter, som kontroll av data och systemhantering, även då systemet uppges vara automatiskt. Undersök omfattningen av inställningar och löpande arbete samt underhåll som krävs.

Granska kostnader och påståenden
Kontrollera startkostnad, löpande kostnad och hur kostnader för support ser ut. Be om underlag för påståenden om minskad foderåtgång, tidsbesparing och förbättrade produktionsresultat för att kunna bedöma totalekonomin.

Tillgänglighet på marknaden

Kamera- och sensorbaserad konditionsbedömning används idag kommersiellt i svensk grisproduktion. Nedan hittar du ett urval av de aktörer och system som identifierades när rapporten sammanställdes. Utbudet förändras över tid och alla system är inte nödvändigtvis tillgängliga på den svenska marknaden.

Forskning och kunskapsläge

Konditionsbedömning används för att bedöma suggors näringsstatus och hälsa. Traditionella metoder är enkla men påverkas av bedömarens erfarenhet, medan automatiserade metoder med bildteknik har potential att ge mer noggranna, enhetliga och repeterbara bedömningar (1). Samtidigt finns fortfarande tekniska utmaningar och systemen verkar ännu inte vara brett kommersiellt tillgängliga. Forskning visar att 3D-bilder av suggans kroppsform kan användas för att uppskatta späcktjocklek, men pekar också på att resultatet påverkas av bland annat bildförhållanden och individuella skillnader (6).

Sammantaget visar forskningen att tekniken är lovande, men att kunskapen om hur väl den fungerar i olika besättningar och produktionsmiljöer fortfarande är begränsad. Likaså saknas uppgifter om totalekonomin för systemen.