Digitalisering för en smartare grisproduktion

Ättidsstyrning

Hur: Systemet bygger på en sensor som är placerad i tråget, som resulterar i en uträkning om hur lång tid det tar för grisarna att äta upp fodret i tråget. De flesta blötutfodringssystem kan kompletteras med ättidsstyrning. 

Varför:  Då tekniken indirekt mäter grisens aptit finns det möjlighet att optimera utfordringen, det vill säga hitta en foderkurva som möter grisens aptit. Det ger också möjlighet att ta hänsyn till att grisens aptit varierar över dygnet. Ättidsstyrning kan leda till bättre fodereffektivitet, minskat foderspill, bättre hygien, mindre stress och mindre arbetstid. 

Grisräknare

Hur: AI-kamera för att räkna grisar. Den mobila kameran sätts upp i tak eller på vägg i korridor där djuren drivs. Kameran räknar antal grisar som passerar och har möjlighet att räkna grisar med exakthet och kan ta hänsyn till grisar som springer fram och tillbaka. 

Varför: Tekniken kan effektivisera det arbetskrävande moment det är att räkna stora djurgrupper. Fokus kan i stället läggas på att driva djuren på ett bra sätt framför att räkna dem. 

Takmonterad kamera

Hur: Detta system bygger också på en kamera men denna tar bilder ovanifrån på grisarna i box och räknar ut deras vikt med hjälp av AI. Uträkningen ger medelvikt i boxen, minsta och största vikt samt variation på grisarna i boxen. 

Varför: Ger möjlighet att åtgärda viktspridning tidigt och att arbeta aktivt med utfodringsstrategier då man dagligen ser vad som händer med vikterna under uppfödningstiden 

Fler exempel:

• En notis när grisarna är redo att skickas till slakt och möjlighet att göra prognoser för vilka och hur många grisar som ska gå till slakt.
• Avvikelser för tillväxtdata för att få information om en box eller individ växer sämre.
• Kunna se effekten av förändringar som gjorts i stallet genom att titta på tillväxtkurvan, till exempel vid foderbyte. 

Vågsorteringssystem

Hur: Inhysningssystem för upp till 450 slaktgrisar i storgrupp. Systemet är uppbyggt runt en våg som grisarna måste passera för att få foder. Vågen sorterar grisarna beroende på vad de väger och grisarna slussas vidare till olika ätområden, särskilda områden som till exempel sjukbox, eller till slakt. 

Varför: Systemet kan användas som beslutsstöd där grisarnas viktfördelning och tillväxt kan följas varje dag. Om tekniken kombineras med elektronisk öronmärkning kan det ge data på individnivå. Systemet är yteffektivt och ger en stor totalyta för grisarna att röra sig på. Den stora ytan kan dock innebära utmaningar med smittor och asociala beteenden. 

Hälsoövervakning

• Vattenmätare med min- och maxgränser över förbrukningen. Data visar förändrad vattenförbrukning och avvikelser i vattenmängd. Informationen kan ge en indikation på sjukdomsfall, framför allt för nyavvanda grisar. Idag finns det även trendkurvor på vad grisen förväntas dricka baserat på föregående dygn.
• Ljuddetektering med mikrofoner som kan urskilja hosta och andra ljud. Detta kan ge en indikation på sjukdomsutbrott i ett tidigt skede. Kan även användas till att tidigt kunna upptäcka svansbitning.  
• Transpondersystem (Electronic Sow Feeding system, ESF-system) för suggor som kan ge indikationer på brunst. Bygger på att det finns en galt i närliggande box i avdelningen och visar hur frekvent suggan besöker galten. Ett  arbetsbesparande sätt att hitta brunstiga djur i stora djurflockar. 

Utmaningar och framtid

Det finns oftast system med möjlighet för effektivisering av produktionen men som inte används fullt ut. Det kan bero på att information om att systemen inte har nått ut till lantbrukare, eller att det saknas intresse för att använda tekniken. 

Vad som saknas på marknaden är en central  översiktspanel där allt finns samlat för olika system. Idag finns många olika plattformar inom grisbranschen, till exempel foderdator, produktionsuppföljning och ventilation, men det finns inga system som kan koppla samman alla plattformar.