Smittskydd i grisstallar – grundläggande rutiner för friska djur och lönsam produktion

Genomtänkta rutiner för smittskydd och rengöring av grisstallar ger goda förutsättningar att producera grisar utan störningar. Störningar i form av smittsamma sjukdomar kan innebära både djurlidande och produktionsförluster som påverkar lönsamheten. Sverige har ett frivilligt smittskyddsprogram – Smittsäkrad Besättning Gris – godkänt av Jordbruksverket och med huvudman Gård & Djurhälsan. På hemsidan smittsäkra.se finns en rad handfasta råd och nedan följer en sammanfattning av de mest grundläggande delarna av dessa. 

Fodertråg
En av delarna att förebygga smitta är att dagligen göra rent fodertråg och vattenkoppar. Foto: Lars Angantyr

Djurgrupper och djurflöden

För att upprätthålla en hälsosam djurhållning är det viktigt att minimera smittspridningen inom besättningen. Ett effektivt inre smittskydd innebär att direkt eller indirekt kontakt mellan olika djurgrupper begränsas och att utrymmena hålls rena och desinficerade. En av de bästa metoderna för att förhindra smittspridning är omgångsuppfödning med all in/ all out, där stallet töms, rengörs och desinficeras mellan djurgrupper. Detta minimerar risken för att unga djur utsätts för smittor som äldre djur kan bära utan att visa symtom. Viktigt är också att se till att olika djurkategorier inte kommer i kontakt med varandra, vid till exempel utlastning av slaktgrisar.

Stallbyggnad

Byggnadens utformning spelar en stor roll för smittskyddet:

  • Separata gödselkulvertar och ventilation för olika avdelningar är viktiga åtgärder.
  • Materialval, såsom hela väggsektioner utan skarvar, underlättar också rengöringen.
  • För att förebygga smitta rekommenderas daglig rengöring av fodertråg och vattenkoppar samt årlig omfattande stallrengöring med om möjligt längre tomtid för att reducera smittrycket.
  • Att anpassa liggytor till storleken på grisarna i boxen gör att man reducerar risken att grisarna gödslar på dessa ytor. 

Arbetsrutiner

Arbetsgången ska alltid börja med de känsligaste djuren, som spädgrisar, och avslutas med de äldre slaktsvinen. Vid sjukdomsfall ska sjuka grisar hanteras sist, och sjukboxar bör användas för att isolera dem. Kadaverhantering är också central – döda djur bör avlägsnas snabbt och förvaras säkert i väntan på hämtning för att minska smittrisk. En grundregel är att man mellan varje avdelning tvättar händerna, byter skor och om möjligt använder separata redskap för respektive avdelning. Fotbad med desinfektionsmedel är endast verksamt i de fall där stövlarna är rengjorda innan.

Tvätt och rengöring

Rengöringsrutiner, både dagliga och vid omgångsbyte, innefattar grovstädning, blötläggning, högtryckstvätt och desinfektion. Upptorkningstid på minst 5–7 dagar är viktigt vid omgångsbyte för att kvarvarande smittämnen inte ska överleva. Rätt utförd stallhygien och rengöring förbättrar djurens hälsa och minskar risken för sjukdomsspridning i besättningen.

 

Checklista:

  • Minimera kontakten mellan djurgrupper och djurkategorier
  • Omgångsuppfödning – all in/ all out
  • Sektionering mellan avdelningar
  • Anpassa liggytor till storleken på grisarna
  • Arbetsgång: spädgrisar – slaktsvin – sjuka grisar  
  • Tvätta händer, byta skor och separata redskap mellan avdelningar
  • Hålla utrymmen rena och desinficerade
  • Daglig rengöring av fodertråg och vattenkoppar
  • Grovstäd, blötläggning, högtryckstvätt och desinfektion
  • Upptorkningstid 5 – 7 dagar
  • Årlig omfattande rengöring

Läs mer här

För mer detaljer om bland annat smittskydd, smittvägar, smittskydd i praktiken och besöksrutiner – läs på hemsidan smittsäkra.se 

Ämnesord