Nyssjuka
Nyssjuka, även kallad atrofisk rhinit, orsakas av särskilda varianter av bakterien Pasteurella multocida och kan ge deformationer i trynet hos främst unga, växande grisar.
Anmälningspliktig sjukdom – Ja
Sjukdom
Nyssjuka drabbar främst unga grisar och ger skador på benstrukturen inne i trynet, vilket i vissa fall leder deformationer av trynet. Drabbade grisar kan nysa och i allvarliga fall få andningsproblem. Sjukdomen kan öka risken att drabbas av andra luftvägsinfektioner. Genom kontrollprogram är svenska livdjursbesättningar idag fria från sjukdomen.
Smittämnen/ smittvägar
Sjukdomen orsakas av särskilda varianter av Pasteurella multocida. Bakterien behöver hjälp av andra infektioner för att få fäste i slemhinnorna. Smittan sprids framför allt via trynkontakt mellan grisar. Suggor som är kroniska bärare kan föra smittan vidare till sina kultingar.
Symtom
- Nysningar, näsblod och rinnande ögon.
- I svårare fall uppstår tryndeformationer, särskilt om grisarna smittas i ung ålder innan ansiktsbenen hunnit förbenas.
- Grisarna är sällan allmänpåverkade i början, men kan lättare drabbas av andra luftvägsproblem.
Åtgärder
- Vid misstanke om nyssjuka i besättningen ska veterinär kontaktas omgående, då sjukdomen är anmälningspliktig.
- Diagnos ställs genom nässvabbprover.
- Någon direkt behandling mot sjukdomen finns inte, men följdsjukdomar kan behöva behandlas.
- Grisar från smittade besättningar får endast säljas om köparen informeras.
Förebyggande arbete
- Tillämpa strikt omgångsuppfödning där yngre djur inte blandas med äldre.
- God hygien och stallmiljö med bra ventilation är också viktiga för att minska risken för sjukdom.
- Håll nyinköpta djur i karantän.
Tack vare övervakning och kontrollprogram är svensk livdjursproduktion fri från de särskilda varianterna av bakterien som orsakar nyssjuka, vilket minimerar risken för smittspridning via livdjursförflyttningar.
I samarbete med
