Del 4: Fjäderplockning i praktiken, vad du kan göra

Fjäderplockning kan förebyggas men det kräver planering från dag ett. 

Värphöna
Bild: Lasse Angantyr

De första fem veckorna i kycklingens liv är avgörande. Saknas strömaterial, eller om det tas bort för tidigt, ökar risken kraftigt att kycklingen utvecklar plockbeteende. Det gäller alltså att ha strömaterial tillgängligt direkt från kläckning, och att undvika plötsliga förändringar i miljön. Jämn temperatur och mjuk belysning är också viktigt. Drag, kyla eller starkt ljus gör hönsen oroliga och mer benägna att picka.

Mest fjäderplockning sker under värpperioden, ofta runt 25–30 veckors ålder. Då är hierarkin etablerad, och minsta obalans kan slå hårt. Här gäller det att ha en trygg miljö med gott om sysselsättning:

  • Pickblock eller hackstenar minskar frustration.
  • Lugn bakgrundsljud från radio dämpar oro.
  • Tupp i flocken kan lugna, särskilt i stora grupper.
  • Svag belysning minskar risken för plock.
  • Strö hela värptiden, inte bara i början.

Det viktigaste verktyget är ändå observation. Genom att snabbt upptäcka tecken, till exempel fjädrar på golvet, ryggar utan täckning, eller ökad aktivitet i vissa delar av stallet kan du sätta in åtgärder innan det blir ett stort problem.

Fjäderplockning är inte något du måste acceptera. Med rätt miljö, noggrann uppföljning och goda avelsval kan du skapa en välmående och stabil flock.

Referens

Detta är ett referat av Elizabeth Nicole (Elske) de Haas doktorsavhandling från Wageningen University.
Detta är del 4 av 4 referat. Nedan kan du läsa fortsatta delar:

Del 1: Förståelse för fjäderplockning hos värphöns
Del 2: Hur enstaka höns påverkar fjäderplockning
Del 3: Ärvt beteende och ärvd stress, fjäderplockningens rötter

Ämnesord