Del 2: Hur enstaka höns påverkar fjäderplockning
Fjäderplockning kan starta med en enda orolig höna och snabbt sprida sig i hela flocken. Rädsla och stress är centrala orsaker, och höns påverkar varandras beteende mer än vi kanske tror.
Genom att utsätta höns för plötsliga ljud eller rörelser kan forskare mäta hur rädda de är. Rädsla i sig är inte farligt, men när den blir långvarig påverkas djurets sociala beteende, aptit och benägenhet att plocka fjädrar.
I försök där en extra rädd och aktiv höna introducerades i en flock, ökade hela gruppens stressnivå. Det visade sig att enstaka individer med starka reaktioner kunde påverka hela besättningens beteende. Därför kan det vara klokt att hålla extra koll på oroliga eller rastlösa individer då de kan trigga fjäderplockning hos andra.
Även kemin i hjärnan spelar in. Signalsubstanserna serotonin och dopamin styr hur höns reagerar på stress och belöning. Höns med högre dopaminnivåer i hjärnans ”rädslecentrum” var både lugnare och mindre benägna att plocka. Avel som fokuserar på gruppbeteende, snarare än enbart äggproduktion, har gett flockar med bättre samspel och mindre fjäderplockning.
För dig som lantbrukare innebär det här att individen spelar större roll än man tidigare trott. Genom att välja rätt linje, ge kycklingarna en trygg start och observera beteende tidigt, kan du förebygga problem innan de eskalerar.
Referens
Detta är ett referat av Elizabeth Nicole (Elske) de Haas doktorsavhandling från Wageningen University.
Detta är del 2 av 4 referat. Nedan kan du läsa fortsatta delar:
Del 1: Förståelse för fjäderplockning hos värphöns
Del 3: Ärvt beteende och ärvd stress, fjäderplockningens rötter
Del 4: Fjäderplockning i praktiken, vad du kan göra
