Sök

Neutraltrycksventilation förekommer i Sverige men är inte lika vanligt som undertrycksventilation på grund av den höga driftkostnaden. Genom neutraltrycksventilation kan ett önskat neutraltryck skapas som bidrar med en jämn fördelning av tilluft.

Övertrycksventilation är ett ganska ovanligt system i Sverige då det finns en risk att byggnaden kan ta skada av varm och fuktig luft. Genom övertrycksventilation kan ett önskat övertryck skapas som bidrar med en jämn fördelning av tilluft.

Gödselgasventilation är en viktig säkerhetsåtgärd för att motverka farliga gödselgaser i djurmiljön, särskilt i stallmiljöer med mekanisk undertrycksventilation. Med tekniska lösningar och god ventilationshantering kan farliga halter av gödselgaser undvikas, vilket skapar en mer hälsosam miljö för både djuren och människorna som arbetar i stallet.

Ventilation betyder luftväxling, vilket innebär att förorenad luft i ett utrymme byts ut mot frisk luft. Det är ventilationssystemet som styr hur tillförseln av luften sprids i utrymmet. Styrsystemet kan antingen ske naturligt eller mekaniskt.

För att grisen ska ges förutsättningar för att producera – oavsett om det är i grisningsavdelningen, slaktgrisstallet eller däremellan, måste miljön vara optimal för grisens termiska komfort. Det uppnås med rätt temperatur, luftflöde, luftfuktighet och kontroll över luftföroreningar i stallet. 

För att grisen ska ges förutsättningar för att producera – oavsett om det är i grisningsavdelningen, slaktgrisstallet eller däremellan, måste miljön vara optimal för grisens termiska komfort. Det uppnås med rätt temperatur, luftflöde, luftfuktighet och kontroll över luftföroreningar i stallet.  

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta.

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta. 

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta.