Sök

För att grisen ska ges förutsättningar för att producera – oavsett om det är i grisningsavdelningen, slaktgrisstallet eller däremellan, måste miljön vara optimal för grisens termiska komfort. Det uppnås med rätt temperatur, luftflöde, luftfuktighet och kontroll över luftföroreningar i stallet. 

För att grisen ska ges förutsättningar för att producera – oavsett om det är i grisningsavdelningen, slaktgrisstallet eller däremellan, måste miljön vara optimal för grisens termiska komfort. Det uppnås med rätt temperatur, luftflöde, luftfuktighet och kontroll över luftföroreningar i stallet.  

Genomtänkta rutiner för smittskydd och rengöring av grisstallar ger goda förutsättningar att producera grisar utan störningar. Störningar i form av smittsamma sjukdomar kan innebära både djurlidande och produktionsförluster som påverkar lönsamheten. Sverige har ett frivilligt smittskyddsprogram – Smittsäkrad Besättning Gris – godkänt av Jordbruksverket och med huvudman Gård & Djurhälsan. På hemsidan smittsäkra.se finns en rad handfasta råd och nedan följer en sammanfattning av de mest grundläggande delarna av dessa. 

Urindränerande spalt är en golvkonstruktion som används i djurstall, huvudsakligen i boxar för tillväxtgrisar och slaktgrisar, för att leda bort urin och annan vätska.

Byggakademin Gris är en digital utbildningssatsning som guidar dig genom hela byggprocessen – från första idé till färdiga stallar med full beläggning. Oavsett om du planerar att bygga nytt eller bygga om får du under ett års tid får du ta del av expertkunskap, praktiska exempel och smarta lösningar för en lönsam, hållbar och framtidssäkrad grisproduktion.Läs mer: https://www.gardochdjurhalsan.se/kurser/byggakademingris2025/

Ett välplanerat sjukutrymme behövs för att kunna ge sjuka eller skadade slaktgrisar rätt omvårdnad och behandling. Att snabbt kunna flytta djur som inte mår bra minskar smittspridningen, förbättrar djurvälfärden och skapar bättre förutsättningar för övervakning och behandling.

Följ med till Karlsborgs gård och besök vågstallet. En produktionsform för slaktgris där 350 grisar går i en gemensam lösdrift med fri tillgång till foder.Systemet skiljer sig en hel del från våra traditionella lång- eller tvärtrågsstall. Den stora skillnaden är förstås lösdriften men stallet har också en funktion som sticker ut och det är vågen.I stallvandringen möter du Elin Karlsson, husdjursagronom och doktorand på SLU som guidar oss i stallet. Du får också träffa lantbrukaren Nina Nilsson som berättar varför hon valde att satsa på vågstallen och hur det är att jobba med grisarna i vardagen. Filmen är en del av en digital stallvandring.

Följ med till Karlsborgs gård och besök vågstallet. En produktionsform för slaktgris där 350 grisar går i en gemensam lösdrift med fri tillgång till foder.Systemet skiljer sig en hel del från våra traditionella lång- eller tvärtrågsstall. Den stora skillnaden är förstås lösdriften men stallet har också en funktion som sticker ut och det är vågen.I stallvandringen möter du Elin Karlsson, husdjursagronom och doktorand på SLU som guidar oss i stallet. Du får också träffa lantbrukaren Nina Nilsson som berättar varför hon valde att satsa på vågstallen och hur det är att jobba med grisarna i vardagen. Filmen är en del av en digital stallvandring.

Följ med till Karlsborgs gård och besök vågstallet. En produktionsform för slaktgris där 350 grisar går i en gemensam lösdrift med fri tillgång till foder.Systemet skiljer sig en hel del från våra traditionella lång- eller tvärtrågsstall. Den stora skillnaden är förstås lösdriften men stallet har också en funktion som sticker ut och det är vågen.I stallvandringen möter du Elin Karlsson, husdjursagronom och doktorand på SLU som guidar oss i stallet. Du får också träffa lantbrukaren Nina Nilsson som berättar varför hon valde att satsa på vågstallen och hur det är att jobba med grisarna i vardagen. Filmen är en del av en digital stallvandring.

Följ med till Karlsborgs gård och besök vågstallet. En produktionsform för slaktgris där 350 grisar går i en gemensam lösdrift med fri tillgång till foder.Systemet skiljer sig en hel del från våra traditionella lång- eller tvärtrågsstall. Den stora skillnaden är förstås lösdriften men stallet har också en funktion som sticker ut och det är vågen.I stallvandringen möter du Elin Karlsson, husdjursagronom och doktorand på SLU som guidar oss i stallet. Du får också träffa lantbrukaren Nina Nilsson som berättar varför hon valde att satsa på vågstallen och hur det är att jobba med grisarna i vardagen. Filmen är en del av en digital stallvandring.