Sök

Vårlammsproduktion är ett uppfödningssystem som passar gårdar med bra stallutrymmen och god tillgång på foder. Här är en översikt över fåråret och de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till i produktionen.

Att besöka Teagasc sheep research centre är inspirerande Den statliga organisationen har en kunskapsförmedling som fungerar. Teagasc integrerar forskning, rådgivning och utbildning och riktar verksamheten mot de verkliga utmaningarna som får- och lammproducenter möter varje dag.  

Att bygga nytt stall eller bygga om en befintlig byggnad är en av de största investeringarna du som lantbrukare kan göra. För att projektet ska bli funktionellt, kostnadseffektivt och klart i tid krävs ett strukturerat arbete med upphandling och avtal. En genomtänkt upphandling ger dig kontroll och säkerställer rätt lösning till rätt pris – och minskar risken för stopp på grund av felbeställningar, otydliga villkor eller leveransproblem.

Får är duktiga på att välja ut näringsrika växtdelar i vallfoder, vilket flera nordiska studier har visat. Även unga djur har förmåga att välja ut näringsrika växtdelar, såsom blad med högt energiinnehåll och låg fiberhalt. 

Svenska tackor har god fruktsamhet och får ofta fler lamm per kull jämfört med fårraser i andra länder. Tackans näringsbehov fördubblas i slutet av dräktigheten och de första veckorna efter lamningen. Bär tackan flera lamm innebär det ett större näringsbehov.

Rödklöver har generellt högre proteininnehåll än gräs och är en utmärkt ingrediens i vallfodret till växande lamm och under en stor del av året också till tackor.

Grovfodrets kvalitet påverkar både djurhälsa och produktion samt eventuellt behov av att komplettera med andra fodermedel. Därför är det viktigt att analysera grovfodret och räkna foderstat. Grovfodrets näringsvärde bestäms till stor del av tiden för vallskörd. Både tidigt och sent skördat vallfoder har sin plats i fårens foderstat, men vid olika tidpunkter under fåråret, utifrån djurens olika näringsbehov. 

Ensilage och hö utgör grunden i fårens foderstat. Ett bra grovfoder är positivt för tackans näringsupptag, våmfunktion och lammens tillväxt. I perioder när djuren har extra högt näringsbehov kan man behöva komplettera med kraftfoder, som kan ges separat eller samtidigt med grovfodret som blandfoder eller fullfoder.

I samband med vallskörd är det vanligt att hacka grödan innan ensilering, vilket underlättar ensileringsprocessen och ökar ensilagets smältbarhet. Får äter mer av hackat ensilage vilket främjar produktion och tillväxt. Pelleterat grovfoder kan vara ett komplement till hö och ensilage.

Grovfodret bör utgöra basen i fårens foderstat men hur mycket får äter och hur mycket foderspill det blir påverkas av hur utfodringen går till. Det är ofta rationellt att utfodra ensilage i rundbalshäck. Utfodring med halva balar kan minska foderspillet. Fåren äter också mer när fodergivan delas upp över dagen. För att de ska äta tillräckligt behöver ensilaget vara av god kvalitet och inte fruset.