Sök

Elektroniska öronmärken är ett bra verktyg för att samla in data och följa upp produktionen på gården. Genom att integrera märkningen med digital teknik får lantbrukaren ett beslutsstöd som kan förbättra djurhälsa, effektivitet och lönsamhet. Under Gröna Mötens seminarium den 25 mars presenterades konkreta exempel från tre olika verksamheter och djurslag.

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta.

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta. 

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta. 

Att hantera kemikalier och farligt avfall på ett säkert sätt är viktigt för att skydda både människors hälsa och miljön. Det gäller alla kemikalier som exempelvis växtskyddsmedel, diskmedel, desinfektionsmedel, drivmedel med mera. Felaktig förvaring kan leda till allvarliga konsekvenser som förorening av mark och vatten, samt risker för de som arbetar med dessa ämnen. 

Att lagra stallgödsel är viktigt för att använda växtnäringsresursen på bästa möjliga sätt. Verksamheter med djur måste följa miljöbalkens hänsynsregler  för att minimera negativ påverkan. Det är nästan alltid kommunerna som har tillsynen och inspekterar om lagringen följer lagkravet. Här går vi igenom grundkraven och olika metoder för lagring.

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

Den 28 april arrangerade Gröna Möten i samarbete med AgroVäst och Kunskapsnav animalieproduktion ett webbinarium om hur ny teknik för betesdrift och djurövervakning kan förbättra effektivitet, djurvälfärd och arbetsmiljö inom lantbruket. Ny teknik som virtuella stängsel, GPS-övervakning och digital brunstkontroll kan effektivisera betesdriften och förbättra arbetsmiljön för lantbrukare. I en ny studie jämförs svenska och norska lantbrukares arbetsmiljö som visar att de som använder virtuella stängsel lägger mindre tid på tillsyn och stängselunderhåll.

Elektroniska öronmärken öppnar upp nya möjligheter för individuell utfodring och uppföljning i både nöt- och lammproduktion. Genom att kombinera elektronisk identifiering med digital teknik kan lantbrukaren optimera fodertilldelningen, förbättra djurhälsan och sänka foderkostnaderna. Under Gröna Mötens seminarium den 23 april presenterades hur elektronisk identifiering kan användas praktiskt vid utfodring.

Betesdjur påverkar näringsflöden i naturbetesmarker genom sitt val av betesplatser och genom deposition av träck och urin. Genom att kor väljer de mest näringsrika betesområdena kommer mest urin och träck lämnas där, vilket ytterligare förstärker skillnader i näringsinnehåll mellan olika delar av bete.