Rengöring av kalvboxar

Kalvboxar behöver rengöras och målsättningen med rengöringen är att bryta smittkedjor och att sänka smittrycket. För att få en effektiv rengöring är det bra att planera för rengöringen och ha goda rutiner. Vattentillgång, avrinning, avlopp, eventuella elinstallationer och vilken tid på året man rengör är saker man bör tänka på. Det kan också hjälpa att ha flyttbara kalvboxar som kan rengöras utanför kalvutrymmen. Om ytorna i kalvboxarna är slitna eller ojämna bör ytorna repareras innan rengöringen görs. Vatten kommer inte in i håligheter och ojämnheter och kan på så sätt inte göra rent. Det är också viktigt att tänka på arbetsskyddet, både för den som utför rengöringen och för eventuella djur runt omkring. 

Vid rengöringen bör man göra saker i rätt ordning. Efter att kalven har flyttats från boxen och boxen är utgödslad görs en mekanisk rengöring, som kan vara våt eller torr. Därefter behövs en torr- eller tomtid som slutligen följs av desinfektion. Användning av ett rengöringsmedel vid våtrengöring ger en mer effektiv upplösning av smuts och fett. Torr-/tomtid efter rengöring ger en ytterligare avdödning av mikroorganismer. Mekanisk bearbetning, temperatur, tid och rengöringsmedel samverkar. Minskar en måste en annan öka för att få samma effekt. 

Att tvätta en box efter varje kalv/omgång är att föredra. Om detta inte är möjligt så sikta på en noggrann rengöring med torr-/tomtid efter tömning om sjuka kalvar har funnits i boxen. 

Torrengöring

Torrengöring kan vara det bästa alternativet på vintern, när temperatur och fukt gör rengöring med vatten svårare. Torrengöring innebär att all synlig gödsel och smuts tas bort mekaniskt och följs av en tomtid. Desinfektionsmedel i pulverform används. 

Våtrengöring

Våtrengöring kan göras på olika sätt. 

Blötläggning görs något dygn före tvätt och mjukar upp smuts. Det minskar den faktiska tvättiden. Blötläggning görs med flera mindre omgångar vatten eller kontinuerligt. 

Lågtryckstvätt är ett bra alternativ för ytor som inte tål högtryckstvätt eller när djur finns i närheten och man vill undvika smittspridning via aerosoler. Lågtryckstvätt behöver ofta kombineras med mekanisk rengöring. 

Högtryckstvätt är en effektiv rengöring eftersom det höga trycket ger bra mekanisk rengöring. Det innebär också mindre vattenåtgång än lågtryckstvätt. Nackdelen med högtryckstvätt är att det sliter på vissa ytor och det finns en risk för smittspridning via aerosoler. 

Vattentemperatur

Kom ihåg vattentemperaturen. Kallt vatten löser feta beläggningar sämre än varmt vatten. Vissa tvättmedel har också sämre effekt i kallt vatten jämfört med i varmt vatten. För varmt vatten däremot gör att proteiner bränner fast på ytor. En rekommenderad vattentemperatur är max 50 grader. 

Desinfektion

Att desinficera kalvboxen efter rengöring minskar smittrycket ytterligare genom att avdöda mikroorganismer som kan finnas kvar efter rengöring. Desinfektion kan aldrig ersätta en rengöring. Desinfektionen har sämre/ingen effekt om det finns rester av organiska ämnen kvar på en yta. Kalk är ett undantag. Vissa desinfektionsmedel är också temperaturkänsliga. 

Kalk finns i olika former och gemensamt för dem är att de höjer pH och har en upptorkande effekt. Det bidrar till att skapa en miljö som många virus och bakterier inte trivs i. Kalkens effekt försvinner om den blandas med torv, som har ett lågt pH. Släckt kalk, Ca(OH)₂ höjer pH rejält och behöver komma i kontakt med vatten för att ha den pH-höjande effekten. Bränd kalk, CaO, är mycket starkt basiskt och frätande och bör inte användas. Krita, CaCO₃ kallas foderkalk eller trädgårdskalk. Den pH-höjande effekten är endast måttlig och har därför ingen större smittryckssänkande effekt genom pH-ökning. 

Stalosan sänker pH och har en upptorkande effekt. 

Väteperoxid är ytterligare ett desinfektionsmedel som används ibland. Det kräver en yta som är helt ren från organiskt material för att ha effekt. 

Torrtid och årstid

Torrtiden beror mycket på omgivningstemperatur och luftfuktighet. Vid en temperatur på 20 grader och en luftfuktighet under 60 procent så torkar ett helt stall på fem till sju dagar med bibehållen minimiventilation. Vid temperaturer mellan tio och tjugo grader ökar behovet för tillskottsvärme och vid temperaturer under tio grader behöver värmefläktar eller liknande användas för att ett stall ska bli helt torrt. Det gör det svårt med torrtid efter våtrengöring under vintern. Effekt av rengörings- och desinfektionsmedel kan vara sämre i lägre temperaturer vilket ger ytterligare en svårighet vid rengöring under vintermånaderna. Sommaren erbjuder ofta varmare temperaturer och en annan luftfuktighet vilket gynnar rengöringen under sommarmånaderna. En annan fördel med rengöring under sommaren är att stallar ofta kan tömmas när djur flyttas ut. 

Koccidier och kryptosporidier

Dessa parasiter är svåra att bli av med i miljön. För att minska smittan behövs rena och torra kalvboxar. Mekanisk rengöring följs av rengöring med hetvatten, minst 60 grader, mellan kalvomgångar. Torrtid är väldigt viktigt. För kryptosporidier krävs minst 48 timmar men gärna två veckors torrtid. Solljus hjälper mot både koccidier och kryptosporidier. Släckt kalk har en begränsad men ändå viss effekt som desinfektionsmedel. 

Lästips

Användning av kalk för att sänka smittrycket i nötkreatursbesättningar - Gård & Djurhälsan

Koccidios hos kalv - SVA

Kryptosporidios hos kalv - SVA

Materialet är producerat av

Hanna Smedstad, djurhälsoveterinär på Växa