Betesdrift inom nötköttsproduktion

Framgångsrik betesdrift bygger på att ha rätt djur på rätt bete, fungerande stängsel och en plan för hur betet ska användas under säsongen. Det är också viktigt att vara beredd på att stödfodra eller flytta djuren om betestillväxten förändras.

• Planering och flexibel betesstrategi är avgörande
  Framgångsrik betesdrift kräver tidig planering, rätt betesstrategi, fungerande stängsel och beredskap för stödutfodring.
• Beteskvalitet påverkar djurens produktion och tillväxt
  För hög konsumtion och god produktion krävs färskt bete med rätt beteshöjd (10–15 cm). Betesbrist, förvuxet bete, parasiter och osmakliga växter är vanliga orsaker till dålig tillväxt hos betande djur.
• Utnyttja betet för bättre ekonomi 
  Kostnaden för åkermarksbete varierar beroende på bland annat avkastning, stängsling och utnyttjandegrad. Försök att ha dubbelt så högt betestrycket på våren för att hinna med den snabba tillväxten av betet på vår och försommar.

Beteskvalitet styr djurens produktion

Nötkreatur betar bäst när gräset är 10–15 cm högt. Då får djuren i sig mycket torrsubstans per tugga och kan hålla en hög tillväxt. Förvuxet bete, betesbrist, osmakliga växter och parasiter minskar konsumtionen och försämrar tillväxten hos framför allt unga djur.

Under försommaren håller betet ofta hög kvalitet med högt energiinnehåll och mycket råprotein. Senare på sommaren minskar kvaliteten och tillväxten av betet avtar, särskilt på naturbeten. Därför behöver betesstrategin anpassas under säsongen.

Rätt djur på rätt bete

Djuren har olika näringsbehov och passar därför olika bra på olika typer av beten.

Dikor med kalv och växande ungdjur har högt näringsbehov och bör gå på produktiva och välskötta beten med hög kvalitet, till exempel intensivt åkermarksbete eller återväxt efter vallskörd. Där kan man använda rotationsbete eller strippbetning för att hålla betet ungt och smakligt.

Sinlagda dikor och dräktiga kvigor har lägre näringsbehov och passar bättre på naturbeten eller enklare permanenta beten där foderkvaliteten varierar mer. Dessa djur kan också användas för att beta ner rator, slyuppslag och grovt gräs.

Äldre djur har oftast bättre immunitet mot betesparasiter och påverkas därför mindre av smitta på betet. Genom att låta äldre djur beta markerna efter kalvar och ungdjur minskar mängden parasitlarver på betet inför nästa säsong, vilket ger renare beten till nästa års förstagångsbetare.

Använd naturbetena strategiskt

Naturbeten är viktiga både för biologisk mångfald och som foderresurs, men de ger ofta lägre och mer varierande tillväxt än åkermarksbete. För bästa utnyttjande bör naturbetena användas strategiskt.

Tidigt på säsongen kan naturbeten hålla relativt hög kvalitet och fungera bra till kor med kalv. Senare under sommaren passar de ofta bättre till sinkor eller äldre djur med lägre näringsbehov.

På marker med mycket rator, sly eller förvuxet gräs kan ett högre betestryck med äldre djur minska behovet av putsning och röjning.

Utnyttja återväxten för högre tillväxt

Återväxt efter vallskörd håller ofta hög kvalitet och passar mycket bra till växande ungdjur och dikor med kalv under sensommaren när betestillväxten annars minskar. Återväxten kan också fungera som reservbete under torra perioder.

Genom att växla mellan bete och vallskörd går det att:

• skörda överskott under försommaren 
• hålla betet ungt och smakligt 
• få fram högkvalitativ återväxt senare på säsongen 
• minska risken för betesbrist under sensommaren 

Välj rätt betessystem

Kontinuerligt bete och enklare rotationsbete

Djuren går då i en större fålla eller flyttas mellan några få fållor. Systemen utnyttjar cirka 50–60 procent av betets kapacitet och kräver relativt lite arbete och investeringar.

Nackdelarna är ojämnt betesutnyttjande, lägre beteskvalitet, ojämn gödselspridning och större risk för ogräs och förvuxet bete. Systemen passar bäst till sinkor och dräktiga kvigor.

Intensivt rotationsbete och strippbetning 

Betet delas upp i många mindre fållor eller så flyttas stängslet successivt framåt. Systemen kan utnyttja 60–70 procent av betets kapacitet och ger högre foderkvalitet, jämnare gödselspridning och bättre ogräskontroll.

Systemen kräver mer arbete, tillsyn samt fler stängsel och vattenlösningar, men passar mycket bra till dikor med kalv och växande ungdjur där hög tillväxt är viktig.

Anpassa betestrycket under säsongen

Under våren och försommaren växer betet snabbt. Då behövs högt betestryck eller vallskörd för att hålla betet i vegetativt stadium och undvika att det blir förvuxet. En tumregel är att försöka ha ungefär dubbelt så högt betestryck på våren jämfört med sensommaren.

Under sensommaren avtar tillväxten och större betesarealer eller stödutfodring kan behövas för att hålla uppe tillväxten hos unga djur.

Praktiska råd för bättre betesutnyttjande

• Se till att stängsel är klara tidigt på året, gärna före vårbruket. 
• Släpp djuren tidigt på bete och tillskottsutfodra vid behov för en smidig övergång från stallfoder. 
• Ha högt betestryck på våren eller skörda delar av betet för att hantera den snabba tillväxten, och planera för större betesareal på sensommaren. 
• Planera putsning under säsongen och var beredd att sätta in stödutfodring fram på sensommaren för att inte tappa tillväxt hos växande djur. 
• Följ parasitläget hos de unga djuren genom träckprov och avmaska vid behov. 
• Använd de äldre djuren för parasitsanering av betesmarker till nästa års förstagångsbetare.
• Öka betestrycket med äldre djur på naturbetesmarker med rator, slyuppslag eller förvuxet gräs för att minska behovet av putsning och röjning med röjsåg. 

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se. 

Källor

Grovfoderverktyget (2014) Bete till nötkreatur
Hushållningssällskapets e-learning plattform (2025) Djurvälfärd inom mjölkproduktion - betesstrategi
Författare: Xenia Vincze, HIR Skåne och Linnea Essgärde, Hushållningssällskapet Västra