Så följer du upp tjurens fertilitet
En viktig del i uppföljning av tjurens fertilitet är att se att han betäcker. Om brunsterna i gruppen avtar är det ofta – men inte alltid, ett tecken på att de är betäckta och dräktiga.
Dräktighetsundersökning är nästa steg. Det finns flera möjligheter till dräktighetsundersökning av korna, alltifrån klassisk rektalundersökning till ultraljud och så kallat PAG-prov. Ultraljud och PAG-prov kan göras redan 28 dagar efter betäckning och ger en god indikation på hur väl tjuren fungerar.
Vid ultraljudsundersökning förs en ultraljudsprob in rektalt över livmodern och fosterblåsan samt embryot kan ses på monitorn. Denna undersökning görs av husdjurstekniker eller veterinärer som har tillgång till en ultraljudsapparat.
PAG-test kan djurägaren / djurskötaren ta själva genom att ta mjölk eller blodprov från kvigorna eller korna från 28 dagar efter betäckning och under hela dräktigheten. PAG = pregnancy associated glykoprotein, det är ett protein som bildas vid dräktighet och som finns både i blodet och i mjölken från dag 28 i dräktigheten. Provtagningskit för PAG kan bl.a beställas hos Eurofins eller via Gård och Djurhälsans hemsida.
Det är också viktigt att man gör uppföljning av tjuren alternativt tjurarnas resultat på besättningsnivå. Besättningens fruktsamhet är visserligen en kombination av kornas och tjurarnas resultat, men genom att följa nyckeltal kan man också sätta in rätt åtgärder beroende på mest sannolika orsak.
Exempel på nyckeltal gällande fruktsamhet i besättningen ses nedan:
| Nyckeltal | Mål |
|---|---|
| Betäckningsperiod (tjur hos hondjur) | < 70 dagar |
| Andel dräktiga vid dräktighetsundersökning | > 95 % |
| Andel kastningar | < 2 % |
| Andel ”ofruktsamma” | < 5 % |
| Andel födda kalvar | > 95 % av betäckta |
| Andel kalvar födda första 21 dagar av kalvningsperioden | > 65 % |
| Andel dödfödda kalvar | < 2 % |
| Andel kalvar födda levande men döda < 4 veckors ålder | < 2% |
| Andel kalvar döda 4 veckor - avvänjning | < 1% |
| Avvanda kalvar/ko och år (%) | > 94 % |
Foto: Anett Seeman
Artikeln är skriven av Annika Melin; Djurhälsoveterinär Nöt och Anett Seeman, Produktionsrådgivare Nöt, båda Gård & Djurhälsan
