Hur mycket sparar jag med ett vallfoder av hög kvalitet?

Det finns många olika faktorer som påverkar foderkostnaderna, då framför allt vallfoderkostnad och pris på inköpt kraftfoder. Men fåren är idisslare och behöver minst ca 40 % av sitt torrfoderintag som grovfoder för att de ska må bra och idisslingen fungera. Utfodras tackorna med ett sent skördat, fiberrikt grovfoder som endast innehåller 8-9 MJ per kg torrsubstans har de svårt att klara högdräktighet och digivning trots inköpt kraftfoder. De orkar helt enkelt inte äta tillräckligt med grovfoder och riskerar stora problem vid lamning med små, svaga lamm och en låg mjölkproduktion.

Jämförelse av två vallfoderkvaliteter

Väljer vi i stället två vallfoder med olika näringsinnehåll, en av bättre kvalitet, så kan foderåtgången jämföras och prissättas. Ett vallfoder med högt näringsinnehåll har 11,0 MJ OE / kg torrsubstans, 160 g råprotein , 480 g NDF (fiber) medan det senare skördat har 10,1 MJ OE/ kg torrsubstans, 120 g råprotein och 550 g NDF. 

En tacka som väger 75 kg och föder upp två lamm under 8 v digivning konsumerar under en stallsäsong ca 240 kg torrsubstans vallfoder av låg kvalitet (10,1 MJ OE) samt ca 115 kg kraftfoder. En tacka som däremot får ett vallfoder med högt näringsinnehåll (11 MJ OE) äter mer vallfoder ca 285 kg torrsubstans men mindre mängd kraftfoder, ca 85 kg. Skillnaden är 45 kg torrsubstans vallfoder som har ersatt 30 kg kraftfoder. Om kraftfodret kostar 5 kr per kg och vallfoderkostnaden är 2,20 per kg torrsubstans kommer foderkostnaden minska med ca 50 kr per tacka.

Är däremot kraftfodret billigare än 5 kr så blir marginalerna sämre och brytpunkten för lika foderkostnad är vid ett kraftfoderpris på 3,30 kr /kg, men under förutsättning att produktionsresultat och övriga kostnader är oförändrade. 

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.