Hö i får- och lammproduktionen
Hö till får och lamm måste vara tidigt skördat och av hög kvalitet. Sent skördat, fiberrikt hö begränsar lammens tillväxt och behöver kompletteras med mer näringsrikt foder.
Hö har en hög och jämn torrsubstanshalt som passar bra vid låg foderåtgång och kan lagras länge vid rätt förutsättningar. Hö från slåtterängar kan även vara en foderresurs under år när foderbrist kan uppstå på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Ett välbärgat hö är ett smakligt foder som stimulerar foderintag och matsmältningen. Ängshö från extensiva slåtterängar kan även bidra med extra smaklighet genom diversiteten av arter samtidigt som det kan matcha näringsbehovet hos flera djurkategorier.
- Hö passar lågdräktiga tackor och sintackor med lägre näringsbehov. Det passar mindre bra till växande lamm.
- Fiberhalten begränsar konsumtionen och sänker tillväxten hos lammen.
- Hö passar mindre besättningar, eftersom foderlagringen inte riskerar varmgång efter öppning så som det gör för ensilage.
- Ta foderanalys för att säkerställa rätt näringsvärden.
Foder till lågproducerande djur
Hö kan vara lämpligt som grovfoder till fårraser med lägre krav på näringsinnehåll och med extensiv produktion.
- Ofta används spätt hö till lamm för att stimulera våmutveckling. Lammens våm är inte fullt utvecklad förrän vid 50–55 dagars ålder och därför ska grovfoder introduceras gradvis.
- Hö kan ges till sjuka tackor för att stimulera foderintag och stabilisera lösa magar.
- Det passar även bra som grovfoder för lågdräktiga tackor eller sintackor.
- Hö passar mindre bra som grovfoder till växande lamm, då energi- och proteinvärdet ofta är sämre än i exempelvis tidigt skördat ensilage. Det bör inte heller vara det enda fodret till lamm, utan bör ges ihop med kraftfoder.
Ett tidigt skördat hö krävs om du ska ge det till högdräktiga eller digivande tackor, samt växande lamm.
| Energi, MJ OE/kg ts | Råprotein, g/kg ts | NDF, g/kg ts | |
|---|---|---|---|
| Hö, gräsdominerad åkermark | 8–10,5 | 80–120 | 550–650 |
| Ängshö | 8,8–9,5 | 81–106 | 488–555 |
Ofta innehåller hö en hög andel fibrer (NDF) som kan begränsa foderintaget, vilket gör att fåren inte äter tillräckligt mycket av grovfodret för att uppnå sitt näringsbehov. Är fiberhalten hög blir även tillväxten lägre. Därför behöver hö ofta kompletteras med ensilage eller kraftfoder.
Utmaningar vid bärgning av hö
Höskörden är väderberoende och arbetskrävande. En vall med mycket klöver som skördas tidigt kan försvåra torkningsprocessen. Med klöver i vallen finns det också risk för spill. Ett alternativ till klöver är kärringtand som inte ger lika mycket spill. Misslyckas man med bärgning och torkning av höet kan det bli dammigt eller öka risken för att det innehåller mögelgifter. En stor fördel är att använda sig av en hötork, då kan man bärga höet även i fuktigare väderförhållanden, vilket minskar risken för dåligt foder och spill.
Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.
Källor:
Foder för får (2024). RISE Foder för får
Grovfoderverktyget (2014). Hö
Grovfoder till får (2020). Svenska fåravelsförbundet. Kalle-grovfoder-nr-7-2020.pdf
Jordbruksverket (2025). Ängshö – en foderresurs
Vallen i nordiskt perspektiv (2025). parsons-d-et-al-20250506.pdf
Utnyttjande av stora givor vallfoder till får (2010). Bernes, G et. al.JVslutrappstvall (1).pdf
I samarbete med
