Helsäd till får

Om helsäd ska utfodras till får bör det vara spannmål samodlat med en hög andel baljväxter och kan då utfodras både till tackor och vinterlamm.

Råg i begynnande axgång i maj i Skåne.
Råg i begynnande axgång i maj i Skåne. Vill man ha bra fodervärde på rågen är skörd i detta stadium lämpligt. Bild: Niels Andresen
  • Samodla spannmål med baljväxter – Ärter, åkerböna eller vicker höjer proteininnehållet och ger bättre balans mellan energi och protein än ren spannmål. 
  • Skörda baljväxtensilage då baljväxterna är mellan halv- och fullmatade och spannmålen i mjölkmognad. Tidig skörd ger högre energi och protein samt bättre smältbarhet. Sen skörd ökar stärkelsehalten men försämrar kvalitet, packning och fodereffektivitet och ökar spillet vid utfodring. 
  • Anpassa till djurkategori – Baljväxtensilage passar bra till högdräktiga och digivande tackor samt vinterlamm (avvanda lamm på stall)

Skörda i rätt tid 

Försök visar att skördetidpunkten styr helsädens näringsvärde. Tidigt skördad helsäd av spannmål liknar vallfoder, medan senare skörd ger mer stärkelse och fiber (högre NDF) men mindre protein. Skillnaden i smältbarhet hos spannmål är störst mellan mjölkmognad och axgång. Skörd efter sen degmognad bör undvikas då hög torrsubstanshalt ger sämre packning, risk för varmgång och större förluster. 

Välj rätt gröda 

Vanligast till får är helsäd med spannmål som havre och vete som samodlas med baljväxter. Ärter är ett tidigt och smakligt alternativ som passar bra med havre. Åkerböna är senare och trivs bättre på lerjord och kan samodlas med vårvete. Luddvicker och fodervicker kan ge stor volym och god proteintillförsel, medan lupin passar på lättare jordar med lågt pH. En spannmåls-baljväxtblandning ger ofta bättre proteinbalans och är mer smaklig för fåren.

Anpassa till djurkategori 

Helsäd på endast spannmål har generellt låg proteinhalt och passar därför sämre till lamm eller högdräktiga och digivande tackor. Medan ett baljväxtensilage till exempel med ärt/havre med spannmålsdel på 20-40 procent, har ett högt proteininnehåll och en lägre fiberhalt. Det kan fungera bra till både högdräktiga och digivande tackor och vinterlamm men bör kompletteras med energi, exempelvis med spannmål.

Konsumtionen påverkas av torrsubstanshalt och struktur.  Helsädes/baljväxtensilage bör hackas innan pressning för att öka konsumtionen och minska foderspill. Rätt grödblandning och rätt skördetid är avgörande för ett ekonomiskt och välfungerande grovfoder till får. Helsäd kan också fungera som en viktig säkerhetsgröda vid torka eller svag vallskörd, eftersom den kan skördas tidigare och därmed bidra till att säkra grovfodertillgången även när spannmålsskörden är osäker. 

 

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se. 

Källor:  

Barnes, G.; Martinsson, K. SLU Grovfodercentrum, Umeå (2010). Baljväxtensilage till får

HIR Skåne (2026). Grovfoderbrev. Internt material. 

Grovfoderverktyget (2013). Helsäd. 

Gård & Djurhälsan (2015). Helsäd – hur och till vilka djur? Helsäd - hur och till vilka djur? - Gård & Djurhälsan 

Lantmännen (2022). Höstsådd helsäd 2022. Höstsådd helsäd 2022 

Rustas, B.O. (2012). Utveckling av avkastning och näringsinnehåll i kornhelsäd över odlingssäsongen. SLU. 

I samarbete med