Foderanalys till får

Vallfodret utgör en stor del av fårens foderstat. I både en extensiv och intensiv uppfödning är en bra vallfoderkvalitet avgörande för att lyckas med sin produktion. Får djuren brist på näring eller någon mineral medför det ofta diffusa hälsostörningar som är svåra att diagnostisera och åtgärda.
En foderanalys är grunden för lönsam utfodring. Det är viktigt att ta ett representativt prov för det parti som ska analyseras så att näringsvärdena stämmer med fodret som sedan läggs på foderbordet. Prov kan tas på grönmassa vid skörd men säkrast resultat får du genom att borra i färdigt ensilage. Idag har vi flera olika system för foderanalyser i Sverige. Välj en klassisk analys till fåren istället för NorForanalys.
Ta ut foderprov till analys
- Ta ett representativt prov, säkrast är att borra på flera ställen eller i flera rundbalar
- Förslut påsen så att provet blir så lufttätt som möjligt
- Kyl, frys eller skicka provet snarast
- Skicka in provet till analysföretaget så att det kommer fram och kan tas om hand dagen efter. Provet får till exempel inte skickas en fredag så det blir liggande på posten
Om du tar ett samlingsprov under inläggningen så tänk på att hålla provet i stängd plastsäck och så kallt som möjligt annars tar grönmassan värme och analysen ger felaktigt svar. På färdigt ensilage tas provet tidigast 4 veckor efter inläggning. För foderanalysen på ensilage kan du också få information om ensileringsprocess, lagringsstabilitet och fodrets smaklighet. Detta ingår ibland eller beställs extra. Om du också tar med de viktigaste mineralerna i foderanalysen ger de både en bra grund för foderstatberäkningar och information inför nästa års växtodlingsplan och gödslingsstrategi.
Du kan kontrollera torrsubstanshalten själv
Torrsubstanshalten (TS) kan variera mycket mellan olika partier i fodret. När en foderanalys tas får du automatiskt en torrsubstanshalt (ts-halt) angiven. Men torrsubstanshalten kan behöva kontrolleras igen och det kan du göra enkelt i en mikrovågsugn.
- Ta ut ett representativt prov, blanda och klipp eventuellt provet
- Väg upp ca 100 gram av provet
- Sätt in provet i mikrovågsugnen och kör mikrovågsugnen på hög effekt under några minuter. Ta ut provet, blanda om och kör det sedan några minuter till.
- Upprepa tills provet verkar torrt och vikten inte förändras
Vikten i gram på det torra fodret är samma som torrsubstanshalten i procent.
Vad visar foderanalysen?
Smältbarhet och energiinnehåll
I foderstater till tackor och lamm har smältbarheten av vallfodret mycket stor betydelse för näringsvärdet. IVOS, VOS och iNDF är olika metoder att mäta smältbarhet. Smältbarheten i förhållande till fodrets organiska substans bör vara 76 - 80 procent. Omsättbar energi, OE, anges i Megajoule, MJ. Sträva efter ett energivärde på 11-11,5 MJ OE per kilo torrsubstans till högproducerande tackor och lamm, för övriga ca 10,5 MJ OE per kg torrsubstans.
Torrsubstanshalt
Torrsubstanshalten; exempelvis om det är 50 procent så innehåller fodret hälften vatten och hälften torrsubstans. Eftersträva en torrsubstanshalt på 35 – 55 procent.
Vallfoder med låg torrsubstans, dvs ett blött ensilage (under 30 procent torrsubstans) gör att djuren orkar äta mindre mängd foder och dessutom blir lagringsstabiliteten i detta ensilage ofta sämre. Låg torrsubstanshalt gör att det åtgår mer socker till ensileringen och innehållet av socker i blött ensilage är ofta låg, vilket kan ge sämre ensilering och hållbarhet.
Däremot i hög torrsubstanshalt (över 50-70 procent) kan nackdelen vara att syrabildningen minskar och ensileringen går långsamt och blir ofullständig. Torrt, sent skördat vallfoder är svår att packa och kan därför innehålla mycket syre som försämrar den hygieniska kvaliteten och ger sämre hållbarhet. Då dessa partier öppnas kan det lätt ta värme när nedbrytningen av fodret tar fart. En hög uttagningshastighet krävs i silon eller rundbalen med hög torrsubstanshalt.
Fiberinnehåll NDF
Det totala innehållet av fibrer i ensilaget anges som NDF (Neutral Detergent Fibre). Fibrer utgörs av cellulosa, hemicellulosa och lignin. I tidigt skördat vallfoder är smältbarheten på fiber normalt 60-80 procent. NDF styr delvis nedbrytningshastigheten av fodret och påverkar hur mycket djuren äter.
Vallfodrets innehåll av NDF bör vara 420-480 gram per kg torrsubstans till tackor och lamm. Är NDF-innehållet högre får speciellt de yngre svårt att orka äta tillräckligt, men finns möjlighet att selektera de bladrika växtdelarna kommer fåren att välja detta och foderspillet ökar. Den osmältbara fibermängden (iNDF) är det som går rakt igenom djuret och är normalt 140-170 gram per kg NDF. iNDF är det som bäst skattar smältbarheten på vallfodret.
Råprotein
Råproteinhalten bör ligga på 150 - 180 gram per kg torrsubstans i ett bra ensilage till högproducerande tackor och snabbväxande lamm. Till sin- och lågdräktiga tackor räcker råproteinnivåer på 120-140 gram per kg torrsubstans
Aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT) beskriver hur mycket aminosyror, proteinets byggstenar, som fåren kan tillgodogöra sig från fodret. Värden i vallensilage varierar mellan 65-74 gram AAT per kg torrsubstans, men bör vara 70 eller högre. Proteinbalans i vommen (PBV) beskriver balansen mellan det vomlösliga proteinet och de lättlösliga kolhydrater som behövs för att ta tillvara dessa proteiner.
Ett högt PBV-värde innebär att fodret har hög andel lättlösligt protein som ger ett överskott av kväve i våmmen. Genom att utfodra till exempel energirik spannmål, balanseras överskottet av kväve och fåret kan utnyttja proteinet.
Mineralanalys
Alla djur behöver även mineraler och vitaminer. De spelar en stor roll i en mängd viktiga funktioner i kroppen, som till exempel musklernas funktion, skelettets uppbyggnad, fertilitet och kroppens immunförsvar. Genom att göra en mineralanalys på vallfoder får du reda på hur mycket som djuret får i sig och vad du eventuellt behöver komplettera med.
Mineralinnehållet varierar betydligt mer i vall än i spannmål. Kalcium, kalium och järn varierar mest i vallprover. Baljväxter ger generellt högre innehåll av fler mineraler jämfört med gräs. Kalciuminnehållet är starkt kopplad till andelen baljväxter i vallen, ett högt innehåll är en indikation på stor andel baljväxter. Kalium varierar mest beroende på kaliumstatus i jorden och gödsling.
| Mineral | Förkortning | Normalvärde g/kg ts |
|---|---|---|
| Kalcium | Ca | 4,0 – 10,0 |
| Fosfor | P | 2,5 - 3,5 |
| Magnesium | Mg | 1,5 – 3,0 |
| Kalium | K | 20 – 30 |
| Natrium | Na | 0,5 – 2,0 |
| Svavel | S | 1,6 – 3,0 |
| Koppar | Cu | 4 – 10 (mg) |
| Järn | Fe | 100 – 400 (mg) |
Hygienanalys
Vid misstanke om att ett foderparti kan vara av dålig hygienisk kvalitet, bör man låta göra en mikrobiologisk analys innan man börjar utfodra partiet. Andelen ammoniumkväve ger information om hur väl ensileringsprocessen lyckades. Höga värden (över 80 gram per kilo kväve) tyder på att ensilaget inte är bra då proteinet i ensilaget har brutits ner. Nedbrytningen gör att smaken och kvaliteten försämras succesivt. Luktar ensilaget mycket illa är det ofta ett tecken på att smörsyreinnehållet är högt. Ett sådant foder är mycket negativt för foderintaget och produktionen och ska kasseras.
Bra hygienisk kvalitet på ensilaget kännetecknas av att ensilaget:
- Luktar friskt och syrligt samt har ett jämt grönt utseende
- Har lagom torrsubstanshalt (ts)
- Har hög smältbarhet och därmed ett högt innehåll av energi
- Har ett pH mellan 4,0–4,8 (högre vid höga torrsubstanshalter)
- Har ett innehåll av ammoniumkväve på mindre än 8 procent
- Har ett innehåll av smörsyra på mindre än 0,1 procent (0,1 - 0,3 procent är mindre bra)
Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.