Majsensilage

• Energirikt och stärkelserikt foder som främjar tillväxt och fettansättning hos köttdjur och har en stabiliserande effekt på kornas gödsel. 
• Lågt råproteininnehåll, behöver kompletteras med proteinrika fodermedel, exempelvis klövergräsensilage.
• Rätt skördetidpunkt (28–35 % ts) och god ensileringsteknik är avgörande för hög smältbarhet och god hygienisk kvalitet.

Majsensilage är idag ett välkänt och intressant grovfoderalternativ i utfodringen av nötkreatur, särskilt till växande köttdjur. Fodret består av hela majsplantan, kolv, blad och stam som hackas och ensileras. Resultatet är ett smakligt och energirikt foder med hög andel stärkelse.Tack vare sitt höga energivärde är majsensilage särskilt lämpligt i foderstater där man vill öka tillväxttakten och främja en god fettansättning i slaktkroppen. 

Majs kan vara ett ekonomiskt foderalternativ när man uppnår hög avkastning och kan minska mängden inköpt spannmål i foderstaten. För att majsodlingen ska bli lönsam krävs dock ofta tillräckligt stora arealer, goda skördeförhållanden och en fungerande maskinkedja för sådd, skörd och ensilering. På gårdar med små arealer eller låg avkastning kan kostnaderna för specialmaskiner, entreprenad och transporter bli höga. För bästa ekonomi bör majs främst användas till djur med högt energibehov och kombineras med proteinrikt vallfoder för en balanserad foderstat.

Näringsinnehåll och fodervärde

Tabellen nedan visar typvärden för näringsinnehållet i majsensilage, blandvallsensilage och korn. Majsensilage och korn har flera likheter, med högt innehåll av stärkelse och relativt lågt innehåll av råprotein, medan vallensilage innehåller mer fiber och protein. Därför används majsensilage ofta som ett komplement eller ersättning till en del av spannmålen i foderstaten.

Typvärden för näringsinnehåll per kg torrsubstans i majsensilage, korn och blandvall utifrån tabellvärden från Norfor och Fodertabeller för idisslare. 

Majsensilage – mycket stärkelse och lite protein

Majsensilage kännetecknas av ett högt innehåll av stärkelse, där målvärdet vid skörd vanligtvis ligger omkring 300–330 g stärkelse per kg torrsubstans. Stärkelsehalten ökar i takt med att kolvandelen ökar. Stärkelsen i majsensilage bryts ner relativt långsamt i våmmen jämfört med spannmål, vilket kan minska risken för våmstörningar vid ökade stärkelsegivor.

Samtidigt har majsensilage ett relativt lågt innehåll av råprotein och ett lågt värde för proteinbalansen i våmmen (PBV). Det innebär att fodret i de flesta fall behöver kompletteras med proteinrika komponenter för att skapa en balanserad foderstat. Här kompletterar klövergräsensilage med högt råproteininnehåll majsensilage mycket väl.

Låg struktureffekt med majsensilage 

Fiberinnehållet (NDF) minskar när majsen mognar eftersom andelen kolv ökar i förhållande till stammen. Samtidigt ökar andelen osmältbar fiber (iNDF), men den totala smältbarheten förbättras initialt tack vare den ökade stärkelseandelen. Vid alltför sen skörd minskar däremot den totala smältbarheten, eftersom stärkelseinlagringen avtar samtidigt som stamdelarnas fibermatsmältbarhet försämras.

Fibern i majsensilage har generellt en begränsad struktureffekt i våmmen. Även om fodret kan binda vatten i tarmen och därmed bidra till fastare gödsel och renare djur, tillför det inte tillräckligt med fysisk struktur för att säkerställa en optimal våmfunktion. Därför behöver majsensilage kompletteras med vallfoder eller annan fiberråvara med god strukturverkan för att stimulera idissling och upprätthålla en stabil våmmiljö.

Skörda vid rätt torrsubstanshalt

Skördetidpunkten är avgörande för kvaliteten. En torrsubstanshalt på 28–35 procent anses optimal. En snabb och enkel metod för att bedöma om majsen är mogen är att gå in en bit i fältet på flera ställen, ta några kolvar och bryta dem på mitten. Går kärnorna i mitten att repa med nageln eller nästan ingen vätska går att klämma ut så är majsen mogen för skörd med en torrsubstanshalt runt 30 procent. Vid högre ts-halt än cirka 35 procent försämras packningen i silon, vilket ökar risken för syreinträngning och varmgång. Överstiger ts-halten 40 procent påverkas dessutom stärkelsens smältbarhet negativt. Lagring har däremot visat sig påverka smältbarheten positivt. Majsensilage som lagrats under flera månader har generellt högre stärkelsesmältbarhet än nyskördat foder. Genom att höja stubbhöjden kan man öka majsens stärkelsehalt då andelen svårsmältbara stjälkar minskar. Stärkelsehalten ökar ungefär med en procent för varje decimeter som stubbhöjden ökar (upp till 50-60 cm), däremot minskar den totala avkastningen med cirka 5 procent. 

Majsensilage i foderstaten

Majsensilage används främst i grovfodermixen. En vanlig rekommendation är att majsensilaget utgör en tredjedel av grovfoderandelen i foderstaten. Överstiger andelen denna nivå ökar behovet av proteinkomplettering, vilket kan göra foderstaten dyrare. En alltför hög andel majsensilage ökar risken att inte all stärkelse bryts ner i våmmen/tunntarmen, vilket kan sänka pH i grovtarmen och skada tarmslemhinnan. 

 Noggrann blandning av grovfodermixen är viktig, eftersom majsensilage är mycket smakligt. Om djuren selekterar ut majsen riskerar man ett ojämnt näringsintag och försämrat foderutnyttjande.

Undvik värmegång med bra rutiner

Majsensilage är lättensilerat men känsligt för varmgång vid öppning av silon. För att minska risken för mögelbildning är det viktigt att:

• Skörda vid rätt ts-halt (28–35 %).
• Hacka grödan kort (under 10 mm).
• Packa noggrant i tunna lager och täcka väl.
• Säkerställa hög uttagshastighet, minst 1,5 meter per vecka (sommartid upp till 2,5 meter per vecka).
• Använda ensileringsmedel vid behov.

Frostskadad majs bör skördas snarast möjligt för att undvika mögelangrepp.

Alternativ: CCM och kolvmajs

I vissa situationer kan det vara aktuellt att inte ensilera hela plantan utan i stället skörda kolvmajs eller CCM (Corn Cob Mix). CCM skördas vid 58–62 procent ts och innehåller främst kolv och en varierande andel spindel. Genom att minska andelen stjälk blir fodret mer likt ett kraftfoder med högre stärkelse- och proteinkoncentration. Detta alternativ passar bäst på gårdar med god tillgång på vallfoder. Är vallfodret sent skördat och innehåller mycket osmältbar fiber (iNDF) kan det vara fördelaktigt att minska andelen majsstjälk i fodret för att inte begränsa foderintaget. 

Majsensilage och dess olika skördeformer erbjuder därmed flexibilitet i foderplaneringen men kräver noggrann anpassning till gårdens övriga fodermedel och djurens behov.

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se. 

Källor: 

https://www.grovfoderverktyget.se/dotnet/GetAttachment.aspx?id=1886&siteid=116 

https://stud.epsilon.slu.se/6603/1/ahlsten_h_140408.pdf

https://www.gardochdjurhalsan.se/majsensilage-till-kottdjur/ 

https://www.gardochdjurhalsan.se/fodermedel-till-kottdjur/