Värdering av vallfoder
Fodret utgör den enskilt största kostnaden i mjölkproduktionen. Grovfodret utgör basen i foderstaten och har stor påverkan på både produktionsekonomi och djurhälsa. Att sätta rätt pris på vallfodret därför ett bra sätt att ha koll på gårdens kostnader och är även viktigt om du ska köpa eller sälja foder. Värdet på vallfodret kan bestämmas antingen via näringsinnehållet eller genom att beräkna produktionskostnaden.
Det finns två vanliga sätt att prissätta vallfoder:
- Utifrån energi- och proteininnehåll, eller
- Utifrån produktionskostnader
Utifrån energi- och proteininnehåll
Denna modell tar hänsyn till vallens energi- och proteininnehåll. För att kunna använda denna metod behöver du därmed ha en foderanalys på vallensilaget. Vallfodrets värde baseras på vad det skulle kosta att ersätta grovfodrets innehåll av energi och protein med korn och rapsmjöl. I modellen läggs årets pris och näringsinnehåll för korn och rapsmjöl in, se tabellen nedan.
Utifrån näringsinnehållet och priset på korn och rapsmjöl beräknas ett pris per MJ omsättbar energi och ett pris per gram råprotein. Detta värde kan appliceras på vallens näringsinnehåll. Med ovan näringsinnehåll och pris på korn och rapsmjöl blir ersättningsvärdet för vallen:
Pris per råprotein är utifrån formeln (MJ korn*pris raps- MJ raps* pris korn) / (MJ korn * rp raps – MJ raps*rp korn).
Räkna ut ensilagets värde
Värdet räknas ut med formeln:
Värdet = (Ersättningsvärde för energi x ensilagets energi (MJ omsättningsbar energi) + (ersättningsvärdet för råprotein x ensilagets råprotein (g per kilo))
Räkneexempel 1:
Vid ett ensilage med 11,0 MJ /kg ts och 140 g råprotein/kg ts blir priset:
0,08*11 + 0,0072 * 140 = 1,89 kr / kg ts.
Räkneexempel 2:
Vid ett ensilage med 9,0 MJ/kg ts och 120 g råprotein/kg ts blir priset:
0,08*9 + 0,0072*120 = 1,58 kr/kg ts
Ett foder med höga energi- och proteinvärden är därmed värt mer än ett vallfoder med lågt näringsinnehåll. Ett foder med höga näringsvärden kräver ofta mer insats, i form av ökad gödsling och/eller tätare skördetidpunkter. Samtidigt uppstår ett mervärde: korna kan äta mer grovfoder på grund av högre smältbarhet i vallfodret. Detta minskar behovet av kraftfoder. Det är ofta här den stora ekonomiska vinsten finns. Till mjölkkor och intensivt uppfödda ungdjur är det i princip alltid mer värt att satsa på ett bättre (men dyrare) vallfoder än att kompensera med kraftfoder eller tappa i produktion.
Metoden är framtagen av Håkan Rietz år 2000 och uppdaterad av Rolf Spörndly år 2013. I Grovfoderverktyget hittar du hela räkneverktyget Vallfodervärdering som hjälper dig att få fram ersättningsvärde för korn och rapsmjöl, och få fram en värdering på ditt grovfoder.
Utifrån produktionskostnader
Vallfodrets kostnad kan också beräknas utifrån produktionskostnad. I kalkylen tar man hänsyn till bland annat maskinkostnader, gödsling (konstgödsel och stallgödsel), drivmedel, arbetstid, plast, utsäde, ensileringsmedel och ränta på rörelsekapital. Du behöver också kunna mäta vallens avkastning. Kostnaderna summeras och fördelas per kilo torrsubstans. Denna metod ger dig ett mer exakt pris på vallfodret, men kräver också högre arbetsinsats att beräkna.
Hushållningssällskapet Västra gjorde en studie under 2021 och 2023 där 18 värmländska gårdar har beräknat sin vallfoderkostnad. Både nötköttsproducenter och mjölkproducenter deltog. Resultatet visade en stor spridning på produktionskostnad:
I snitt var priset 1,09 kronor per kilo ts under 2021 och 1,68 kronor per kilo ts under 2023. Priserna var högre under 2023 på grund av ökade priser på insatsvaror såsom konstgödsel och diesel, en konsekvens av den oroliga omvärlden. Den enskilt största kostnaden i studien var maskinkostnaden. Det är också maskinkostnaden som orsakade den stora variationen i pris. De lantbrukare som hade egna maskiner och även körde åt andra hade den lägsta maskinkostnaden.
Billigare med balar
Studien visade också skillnader i pris beroende på skördesystem. Gårdar som producerade rundbalar hade en lägre produktionskostnad än gårdar som lagrade fodret i plansilo. Under 2021 var priset 1,08 kronor per kilo ts för rundbalar och 1,12 kronor per kilo ts för plansilo. För en gård som använde båda lagringsmetoderna var priset 11 öre per kilo ts högre för plansilo än rundbalar.
Dyrt med långa avstånd
Under 2023 undersöktes även hur avståndet till fältet påverkade produktionskostnaden. Inom 10 km radie var priset 1,15 kronor per kilo ts. En av gårdarna i studien hade fält 4 mil från gården och för denna gården blev priset 2 öre dyrare för varje kilometer.
Fler studier
Även Chagas med flera (2025) och Bååth, Jacobsson och Persson (2025) har undersökt kostnaden på vallfodret. I studien av Chagas analyserades data från sju norrländska gårdar under 2023 och där varierade vallens kostnad mellan 1,71 – 3,22 kronor per kilo torrsubstans. Den genomsnittliga kostnaden var 2,68 kronor per kilo torrsubstans. I den andra studien av Bååth, Jacobsson och Persson gjordes schablonmässiga beräkningar utefter årets priser på insatsvaror. De värderade 2025 års vallfoder till 29 öre per MJ nettoenergi. För ett genomsnittligt ensilage motsvarade detta 1,79 kronor per kilo torrsubstans.
Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.
Läs mer:
Så mycket kostar vallfodret - Arvensis
Hitta räknehjälpen Vallfodervärdering i Grovfoderverktyget
Vissa källor är opublicerade men en sammanställning av dem kan läsas i konferensrapporten till Vallkonferensen 2026 och i tidningen Husdjur, nummer 3 2026.
I samarbete med
