Värdet av bra vallfoder i mjölkproduktion

För att visa på hur foderkostnaden påverkas av olika näringsinnehåll i grovfodret har vi tagit fram två exempel på grovfoder av halvbra respektive bra kvalitet i foderstaten. I exemplet utgår vi ifrån en gård med årsproduktion 11 500 kilo energikorrigerad mjölk (ECM), i snitt ungefär 38 kilo ECM per dag i en laktation på 305 dagar. Korna väger i genomsnitt 650 kg i besättningen.

Foderpriser i beräkningen är tagit från produktionsgrenskalkyler i Södra Sverige:

• Vallfoder: 2,15 kronor per kilo ts
• Konventionellt foderkorn: 1,87 kronor per kilo och toppfoder/koncentrat: 4,37 kronor per kilo.
• Ekologiskt foderkorn 2,8 kronor per kilo och toppfoder/koncentrat: 7,5 kronor per kilo.

Alternativ 1 – ett bra vallfoder 

11,5 MJ OE/kg ts, 160 g råprotein/kg ts, 74 g AAT/kg ts, 400 g NDF/kg ts

Kostnaden per dag för en foderstat med det här vallfodret uppskattas 57 kronor per ko och dag, se tabell nedan. 

Kostnaden för foderstaten per ko och laktation blir därmed:

• Konventionell produktion: 57 kronor per dag x 305 dagar = 17 385 kronor
• Ekologisk produktion: 70 kronor per dag x 305 dagar = 21 350 kronor

Alternativ 2 – ett halvbra vallfoder

10,5 MJ OE/kg ts, 120 g råprotein/kg ts, 68 g AAT/kg ts, 525 g NDF/kg ts.

Kostnaden per dag för en foderstat med det här vallfodret uppskattas till 61 kronor per ko och dag, se tabell nedan. 

Kostnaden för foderstaten per ko och laktation blir därmed:

• Konventionell produktion: 61 kronor per dag x 305 dagar = 18 605 kronor
• Ekologisk produktion: 84 kronor per dag x 305 dagar = 25 620 kronor

Lägre foderkostnad och större potential med bra vallfoder

Med bra vallfoder sparar man i konventionell produktion 4-5 kr per foderdag i detta exempel, det blir över 1200 kronor per ko och år (18 605– 17385 = 1220 kronor). 

Vallfoderkvaliteten blir ännu viktigare i ekologisk produktion – där sparar den ekologiska mjölkproducenten 14 kr per ko och dag med ett bra vallfoder jämfört med ett halvbra vallfoder. Det motsvarar nästan 4 300 kronor per ko och år (25 620-21 350= 4 270 kronor).

Ännu större potential än beräknat

Det finns dock en större potential i foderstaten med bra vallfoder då det finns ett överskott av energi i den foderstaten och forskning och erfarenhet visar att den mikrobiella proteinsyntesen ökar mer än vad som avspeglas i AAT-värdet för vallfoder. Den mikrobiella proteinsyntesen ökar med cirka tio procent med ett bra vallfoder enligt artikel från Greppa Näringen. Här räknade vi med ökning på cirka fem procent på AAT-värdet med bra vallfoder. Antingen kommer korna att ha en högre avkastning med alternativet med bra vallfoder eller så kan man överväga ett annat toppfoder i det alternativet. 

Bättre djurhälsa och mindre sårbar med bra vallfoder

Praktiska erfarenheter och mycket forskning visar att kornas hälsa är bättre med ett bra vallfoder och en utfodring som stimulerar kornas idissling. En större andel av kornas mjölkavkastning skapas från vallfodret som kan produceras på gården vilket även minskar sårbarheten i företaget när prisar på proteinfoder som ofta importeras fluktuerar i pris. Med ett bra vallfoder kan koncentratet även uteslutas på många gårdar vid kris och mjölkproduktionen ändå genomföras med ett tillfredsställande resultat.

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.