Alternativa betesgrödor förlänger betessäsongen
Varje betesdag är en dag utan kostnad för skörd, lagring och utfodring av vinterfoder. Alternativa betesgrödor kan ge bete när de vanliga betena växer dåligt. Lantbrukare som intervjuats lyfte fördelar som lägre foderkostnader, god djurtillväxt och en möjlighet att förlänga betessäsongen.
Hur kan alternativa betesgrödor (ABG) på åkermark, som frövallar, mellangrödor och spannmål, ge bete när vanliga beten växer dåligt? Ett examensarbete från SLU redovisar erfarenheter från sjutton intervjuade lantbrukare med får och nöt, samt kunskapsläget i litteraturen.
Lantbrukarna såg flera fördelar
Lantbrukarna nämnde flera positiva effekter som de upplevt: lägre foderkostnader, god djurtillväxt, flexibilitet, bra ogräseffekt och gynnsam effekt på efterföljande gröda. Enligt litteraturen gav ABG ett foder med över 11,5 MJ och 200 g råprotein per kg torrsubstans, men både skörd och näringsinnehåll påverkades av såtid, sortval och väderlek. Tidigare studier visade också att spannmål kunde betas utan skördeförlust fram till stråskjutning (DC 30), medan senare bete kunde minska kärnskörden med mer än ett ton per hektar.
Intervjuade lantbrukare höll betande djur på gräsfrövall under augusti–november och på klöverfrövall under april–juni. De tyckte att bete fungerade som en putsning av frövallen, något som vanligtvis görs med betesputs eller slaghack under vår eller höst inom frövallsodling. Flera lantbrukare tyckte också att bete hämmade ogräset.
Mellangrödor sådde intervjuade lantbrukare på våren eller som eftersådd efter spannmål och djuren betade mellangrödan på hösten. Lantbrukarna upplevde att artrika mellangrödor var mer odlingssäkra. Exempel på artrika blandningar i Sverige är en mix av gräs, baljväxter, korsblommiga växter och blommande örter. Lantbrukarna tyckte också att stödet för fång- och mellangrödor kompenserade för etableringskostnaderna.
Lantbrukarna tyckte att de odlingsmässiga utmaningarna med ABG oftast var torka eller blöta då sådana förhållanden påverkar grödan på många olika sätt. Lantbrukarna efterfrågade också mer forskning och rådgivning om ABG. Tio av de sjutton intervjuade lantbrukarna hade betande djur på frövallar, något som det finns begränsat med forskning om. De övriga lantbrukarna hade betande djur på mellangrödor och spannmål, vilket är bättre dokumenterat i litteraturen.
Referens
Berge, Erik, 2026. Alternativa betesgrödor under svenska förhållanden för en förlängd betessäsong: strategier för ökad betesproduktion under vår och höst. Avancerad nivå, A2E. Uppsala: SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi https://stud.epsilon.slu.se/22164/
