Rätt temperatur för kalven

Publicerad: 2026-09-25

Rapport

Version: Samtliga

Författare: Caroline Eriksson, gård & djurhälsan

Kontakt: Elin Gertzell

Skriv ut

Elin Gertzell

Ämnesansvarig mjölkproduktion

elin.gertzell@ri.se 010 516 57 74

Ge kalven rätt förutsättningar i uppfödningen för en god hälsa och tillväxt. Små kalvar är känsliga för variationer i den omgivande miljön där både kyla, fukt, drag och hög värme kan utsätta kalven för påfrestningar. Genom noggrann skötsel och anpassning av den omgivande miljön ges kalven goda förutsättningar för att vara frisk och växa bra.

Den omgivande temperaturen är viktig för kalven

Kalvens förmåga att reglera kroppstemperaturen är inte fullt utvecklad vid födseln. Om kalven blir för kall eller för varm måste kroppen använda energi för att hålla rätt temperatur – energi som annars hade gått till tillväxt och immunförsvar. Det finns lite olika uppgifter, men för att en kalv ska ha optimala förutsättningar för en god tillväxt så bör den omgivande temperaturen vara mellan ungefär 10-23 grader. Kalvar upp till tre veckor kan dock frysa redan under 15 grader, medan äldre kalvar klarar ner till 5 grader. Inom det intervallet är kalvens så kallade termoneutrala zon och den omgivande temperaturen påverkar inte kalvens ämnesomsättning negativt. Temperaturer utanför den termoneutrala zonen kommer att påverka hur kalvens kroppsfunktioner fungerar och om kalven behöver använda energi från födan till att kompensera för att hålla rätt kroppstemperatur. Hålls kalven i en miljö där den omgivande temperaturen är utanför den termoneutrala zonen kommer mer energi att användas till att sänka eller höja kroppstemperaturen och man bör tänka på att kompensera för detta vid utfodring.

Nyfödda kalvar kyls snabbt ner

De första timmarna efter en kalvning är särskilt kritiska. En blöt kalv förlorar snabbt värme, särskilt vintertid eller vid dragiga miljöer. Risken för nedkylning ökar efter svåra kalvningar, om kon inte orkar slicka kalven torr, om golven är kalla eller bädden är fuktig. En nedkyld kalv bör värmas upp omgående innan den erbjuds råmjölk. Det första råmjölksmålet är därefter viktigt för fortsatt värmeproduktion och bör ges så fort kalven fått upp kroppstemperaturen till normal nivå igen.

Temperatur och temperaturväxlingar påverkar kalvens hälsa

Kalvar är känsliga både för låga och mycket höga temperaturer och även för snabba temperaturväxlingar i sin omgivning. En variation på omkring fem grader i dygnsmedeltemperaturen kan innebära stress för kalven och öka risken för sjukdomar. Kalven reglerar sin kroppstemperatur genom bland annat värmeutstrålning, avdunstning och kontakt med underlaget. Om kalven exempelvis ligger på ett kallt golv eller utsätts för drag förlorar den mer värme och behöver använda extra energi för att hålla sig varm. Även faktorer som luftfuktighet, väderförhållanden och stallmiljö påverkar kalvens möjlighet att bibehålla en stabil kroppstemperatur och därmed god hälsa och välfärd.

Värmestress hos kalvar

När den omgivande temperaturen överstiger 23 grader får kalven svårare att göra sig av med överskottsvärme. Kroppen behöver då använda mer energi till att kyla ner sig i stället för till foderutnyttjande, tillväxt och motståndskraft mot sjukdomar. Hög luftfuktighet, dålig ventilation och stark solinstrålning kan bidra till värmestress.

Flera faktorer bidrar till kalvens känslighet för värme. De mekanismer i hjärnan som styr kroppstemperaturen fungerar ännu inte lika effektivt som hos vuxna nötkreatur. Kalvar har en begränsad förmåga att svettas och avge värme, vilket gör nedkylningen mindre effektiv vid höga temperaturer. Samtidigt har unga kalvar en hög ämnesomsättning och snabb tillväxt, vilket innebär att de producerar mycket kroppsvärme i förhållande till sin storlek.

Drag påverkar kalvens värmebalans och hälsa

Drag uppstår när luft rör sig genom stallet och kan påverka kalvens hälsa. Även svaga luftrörelser gör att luften närmast kroppen, som kalven själv värmt upp, förs bort. Då upplever kalven temperaturen som lägre än den faktiskt är. När lufthastigheten ökar förlorar kalven mer kroppsvärme, vilket gör att den behöver använda extra energi för att hålla värmen.

Kalvar som hålls i dragiga miljöer löper också större risk att utveckla luftvägsproblem. Dålig stallmiljö med drag kan öka förekomsten av hosta och andra luftvägssymtom jämfört med miljöer där kalvarna är skyddade från kalla luftrörelser.

Fukt

Kalvarnas päls isolerar mot kyla genom att bygga upp ett lager luft nära huden. När pälsen blir blöt av regn eller snö försämras denna isolerande funktion, vilket gör att kalven förlorar mer värme. Även päls som är täckt av lera eller gödsel isolerar sämre och leder till ett ökat energibehov hos kalven. Unga kalvar som föds och växer upp utomhus ska därför ha tillgång till skydd mot nederbörd samt en torr och ren liggplats för att kunna hålla värmen och må bra.

Stallets utformning

Kalvens förmåga att bibehålla kroppstemperaturen har också att göra med hur stallet är utformat. Kalvboxar som placerats utmed kalla ytterväggar kan öka värmeförlusterna hos kalvar då de ofta vill lägga sig mot väggar. Dessutom ökar risken för både drag och kallras vid ytterväggar.

Påverkan av strömedel

Olika strömedel påverkar kalvens temperatur genom hur bra de isolerar mot kyla, hur mycket fukt de binder och hur väl de håller liggplatsen torr. En torr och välisolerad bädd hjälper kalven att hålla värmen och minskar energiförluster, medan ett kallt eller fuktigt underlag ökar risken för nedkylning och stress.

Ett bra strömedel och en väl uppbyggd bädd hjälper kalven att:

behålla kroppsvärmen
minska energiförluster à mer energi till tillväxt
effektivare viloperioder
minska risken för sjukdomar

Halm

Halm är det strömedel som generellt ger bäst isolering för kalvar. Den ger mycket luft mellan stråna, vilket hjälper till att hålla kvar värme och ge bra skydd. En djup och torr halmbädd gör det möjligt för kalven att “boa in sig”, vilket minskar värmeförlusten ytterligare. Därför är halm särskilt viktigt under kalla perioder och för unga kalvar.

Spån

Spån har sämre isolerande förmåga än halm men kan fungera bra om bädden hålls torr och är tillräckligt djup. Finare spån binder ofta mer fukt, vilket kan göra liggplatsen kallare om ströet inte byts regelbundet. Kalvar på spånbädd kan därför behöva mer strö eller extra skydd vid låga temperaturer.

Torv

Torv har god uppsugningsförmåga och kan bidra till en torr miljö, vilket är positivt för värmebalansen. Däremot isolerar torv sämre än halm och används därför ofta tillsammans med annat strömaterial, till exempel halm ovanpå, för att förbättra komforten och minska värmeförlusterna.

Sand eller hårda underlag

Sand och andra hårda eller kompakta underlag leder bort värme från kroppen snabbare och ger liten isolering. Om sådana underlag används utan annat strömedel kan kalven förlora mycket kroppsvärme, särskilt vid kalla temperaturer.

Nesting score – ett sätt att bedöma bäddens isolerande förmåga

För att bedöma hur bra bädden skyddar kalven mot kyla används ofta så kallad nesting score. Det beskriver hur mycket kalven kan sjunka ner och “boa in sig” i strömaterialet när den ligger ner.

Score 1: Benen är helt synliga när kalven ligger ner. Bädden ger dålig isolering och kalven riskerar större värmeförluster.

Score 2: Benen är delvis täckta av strö. Bädden ger viss isolering men kan behöva förbättras vid kallt väder.

Score 3: Benen är helt täckta av strömaterial. Detta ger bäst isolering och hjälper kalven att behålla kroppsvärmen effektivt.

Ett högt nesting score är särskilt viktigt under kalla perioder eftersom det minskar kalvens energibehov för värmeproduktion. Energin kan då i större utsträckning användas till tillväxt och immunförsvar. Man har i studier även visat att ju mer kalven kan bädda ner sig i strömedel desto mindre luftburna sjukdomar utsätts den för.

Referenser

Lago, A., McGuirk, S.M., Bennett, T.B., Cook, N.B. & Nordlund, K.V. (2006). Calf respiratory disease and pen microenvironments in naturally ventilated calf barns in winter. Journal of Dairy Science, 89(10), 4014–4025.

National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine. 2021. Nutrient Requirements of Dairy Cattle: Eighth Revised Edition. Washington, DC: The National Academies Press.

Ströguiden. (2018). Gård & Djurhälsan.