Effekter av spån på juverhälsa

Uppsugningsförmåga

Sågspån måste torkas innan det används som strö, eftersom det annars har hög fukthalt och snabbt kan bli en grogrund för bakterier. Kutterspån är torrare redan från början, har bättre uppsugningsförmåga än sågspån och även högre uppsugningsförmåga än halm. Vid fuktig väderlek kan strögivan behöva ökas något eftersom den tar upp fukt från omgivningen. 

Bakterier 

Båda typerna av spån har ett lågt pH-värde, vilket hämmar tillväxten av vissa bakterier, som streptokocker. Däremot påverkas andra bakterier, till exempel Klebsiella, mindre av den sura miljön. Om trästockar släpas över jordig mark finns risk att de kontamineras med Klebsiella, som sedan kan följa med genom hela sågnings- eller hyvlingsprocessen. När det spånet används som strö i stallet kan det utgöra en risk för mastit. Därför är det viktigt att lagra spån torrt, så att bakterier inte får möjlighet att föröka sig. 

Bra kombinationer

För att ytterligare förbättra spånets uppsugande egenskaper kan det blandas med torv. Mixen kan anpassas efter behov, men görs ofta i lika delar spån och torv. Hygienen kan också förbättras genom att tillsätta kalk eller andra pH-justerande medel, vilket tillfälligt minskar bakterietillväxt – ofta i upp till 48 timmar.

Hantering

Även spånets kvalitet spelar roll: finfördelat spån absorberar bra men dammar mer, medan grövre spån ger bättre luftväxling men ibland sämre liggkomfort.

Spån är lätt att hantera och kan strös för hand eller med minilastare. Prisskillnaderna mellan olika spånprodukter kan vara stora, och det billigaste alternativet är ofta att köpa direkt från ett sågverk eller hyvleri.

Texten är skriven av Åsa Lundberg och Elsa Wilén på Växa på uppdrag av Kunskapsnav animalieproduktion.