Effekter av kompostbäddar på juverhälsa
Kompostbäddar ger en varm och mjuk bädd med god kokomfort. Om den fungerar väl är den hygienisk, men om den inte kommer igång tillräckligt bra är det ökad risk för bakterier i bädden.
Kompostbäddsystem är en typ av djupströbädd där organiskt material, till exempel spån, halm, träflis eller torv bryts ned och skapar en mjuk och skön liggyta. Komposteringsprocessen gör bädden varm vilket hämmar bakterietillväxt och torkar ut bädden. För att komposteringen ska fungera behöver bädden bearbetas två gånger dagligen. Det håller i gång processen och ventilerar bort urin och fukt. I kombination med kontinuerlig tillsättning av nytt strömaterial på ytan kan det ge en ren, torr och mjuk bädd men det krävs en anpassad stallbyggnad med tillräcklig ventilation och tillräcklig yta per ko. Större kor behöver minst 12 m2 liggyta per ko. En kompostbädd kan bli väldigt varm om solen ligger på. För att undvika värmestress är det därför är det viktigt att bygga stallet så att korna alltid kan finna en skuggad yta att ligga på.
Den stora fördelen med kompostbädd är att den ger god kokomfort, förutsatt att den sköts korrekt, vilket påverkar djurhälsan positivt. Om bädden tillåts bli fuktig på ytan ökar risken för höga celltal och mastit. Samtidigt får bädden inte heller bli för torr, för då fungerar inte processen. Smutsiga djur på en kompostbädd är ett tecken på att komposteringen inte fungerar tillräckligt eller att nytt strömaterial inte tillsätts tillräckligt ofta.
Kompostbädd i korthet
- Varm och mjuk bädd med god kokomfort.
- Hygienisk om välskött.
- Svårt att få i gång tillräckligt bra kompostering – ökad risk för bakterier i bädden.
- Risk för ammoniakavgång. Ställer högra krav på ventilation och skötsel.
Texten är skriven av Åsa Lundberg och Elsa Wilén på Växa på uppdrag av Kunskapsnav animalieproduktion.
Läs mer
Länk till grundartikeln Välj strömedel för juverhälsan
