Helsäd - viktigt komplement inom mjölkproduktion

Helsäd är en bra fiberkälla istället för halm i en mjölkkofoderstat då det har högre näringsvärde än halm. En annan fördel med helsäd är att det blir bättre etablering av kommande vallgröda vid insådd i en skyddsgröda. Val av gröda och skördetidpunkt påverkar fodervärdet i helsäden. 

Råg i begynnande axgång i maj i Skåne.
Råg i begynnande axgång i maj i Skåne. Vill man ha bra fodervärde på rågen är skörd i detta stadium lämpligt. Bild: Niels Andresen
  • Användbart till flera djurkategorier – Helsäd passar bäst till kvigor och sinkor, eller som komplement till mjölkkor. 
  • Underlättar etablering av vallgröda – Insådd av vall i spannmål gynnar etablering av kommande vall.
  • Val av gröda och skördetid är avgörande – Tidig skörd ger högre energi och protein samt bättre smältbarhet.  

Användningsområden 

Helsäd är ett flexibelt grovfoder som kan användas till olika djurkategorier inom mjölkproduktionen, och fungerar särskilt bra som fiberkälla till spätt vallensilage. Den sänker passagehastigheten, har bättre fodervärde och smaklighet än halm, som ofta används när det saknas fiber i foderstaten till mjölkkor. En inblandning av helsäd på cirka 20–30 % av foderstatens torrsubstans brukar fungera utan att mjölkproduktionen påverkas negativt, förutsatt att foderstaten är välbalanserad med tillräckligt innehåll av protein. 

Av erfarenhet enligt lantbruksdjursrådgivare på Hushållningssällskapet brukar helsäd i foderstaten bidra med 0,5 MJ OE mer än vad foderanalysen visar. 

Till sinkor räcker ofta helsäd av ren spannmål som enda grovfoder med tillskott av mineraler, vilket även är ett mer ekonomiskt alternativ än helsäd med inblandning av baljväxter (i och med dyrare utsäde). 

Val av gröda och skördetidpunkt påverkar fodervärdet 

 Det är vanligt med insådd av vallfrö i spannmål som korn, havre, vete, råg och rågvete. Att blanda in baljväxter höjer proteininnehållet och förbättrar fodervärdet, vilket kan vara särskilt värdefullt till växande ungdjur med högre proteinbehov. Har man begränsat med mark i växtföljden riskerar man att få växtföljdssjukdomar om baljväxterna återkommer för ofta även om man skördar det som helsäd. Valet av gröda är avgörande för att optimera helsädens näringsvärde till olika djurkategorier. Ärter är ett tidigt och smakligt alternativ som passar bra med havre eller korn.  

I tabellen nedan ser man skillnaden i fodervärde för helsäd av havre eller havre/ärt.

FodermedelOmsättbar Energi, MJ OERåprotein, gram
Havre9,1107
Havre/Ärt10,5133

Val av skördetidpunkt påverkar också fodervärdet i helsäden. Konsumtionen av helsäd påverkas av torrsubstans(ts)-halt och struktur. För blöt helsäd begränsar intaget, medan alltför sen skörd försämrar fodereffektiviteten. Nedan presenteras hur olika näringsparametrar förändras i kornhelsäd beroende på skördetidpunkt på Hushållningssällskapet Sjuhärad försöksanläggning Rådde gård år 2021.

Utvecklings-stadiumSen axgångMjölkmognadDegmognadGulmognad
År 20212 juli12 juli22 juli4 augusti
Ts-halt, %28324785
Råprotein, g/kg ts100817575
NDF, g/kg ts535424406392
Stärkelse, g/kg ts10161332376

Här kommer några praktiska tips vid skörd av helsäd i olika mognadsstadier.

  • Axgång – Axlängden syns och axet kommer fram.
    → Skörd av helsäd vid det här stadiet ger foder med hög smältbarhet med vall-lik karaktär och stärkelsen är fortfarande låg.
  • Mjölkmognad – Kärnan innehåller mjölkig vätska. 
    → Skörd av helsäd vid det här stadiet är ofta en bra kompromiss mellan avkastning och fodervärde, mängden stärkelse ökar och smältbarheten är fortfarande relativt hög.
  • Tidig degmognad – Kärnan är degig men går fortfarande att trycka ihop. 
    → Skörd av helsäd vid det här stadiet ger ett foder med högre innehåll av stärkelse och energi. Däremot blir det lägre protein samt högre andel fiber och torrsubstans.
  • Sen degmognad – Kärnan blir fastare och strå/blad torkar. 
    → Skörd av helsäd vid den här tidpunkten försvårar ensilering av fodret på grund av hög torrsubstans och svårare material att packa ihop. Det kan leda till varmgång och större lagringsförluster.

 

Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se. 

Källor:  

Grovfoderverktyget (2013). Helsäd. 

Gård & Djurhälsan (2015). Helsäd – hur och till vilka djur? Helsäd - hur och till vilka djur? - Gård & Djurhälsan 

HIR Skåne (2026). Grovfoderbrev. Internt material. 

Jordbruksverket (2025). Utvecklingsstadier - jordbruksgrödor, frilandsgrönsaker och frukt

Lantmännen (2022). Höstsådd helsäd 2022. Höstsådd helsäd 2022 

Rustas, B.O. (2012). Utveckling av avkastning och näringsinnehåll i kornhelsäd över odlingssäsongen. SLU. 

Lantbruksforskning (2025). Vallen i nordiskt perspektiv – en kunskapssammanställning

I samarbete med