Korkskruvsklöv hos mjölkkor
Dansk forskning visar att det bästa sättet att avgöra allvarlighetsgraden av korkskruvsklöv är att titta på hur mycket som syns av den inre klövväggen. Bedömningssystemet är ett viktigt verktyg för att förstå och hantera korkskruvsklöv hos mjölkkor, ett allt vanligare klövproblem.
Korkskruvsklöv är en avvikande klövform som har blivit allt vanligare i mjölkbesättningar världen över. Den kännetecknas av att klövkapseln vrider sig, den yttre klövväggen böjer sig nedåt och den inre väggen roterar uppåt mot klövspalten. Tillståndet förvärras ofta med tiden och försvinner aldrig när det väl uppstått.
Trots att denna avvikande klövform är relativt vanlig har det saknats ett system för att bedöma hur allvarlig en korkskruvsklöv är.
Bedömning av korkskruvsklövar
En dansk studie har visat att det bästa och lättaste sättet att avgöra hur allvarlig en korkskruvsklöv är, är att titta på den synliga delen av den inre klövväggen.
Framtida forskningsprojekt är att undersöka sambandet mellan korkskruvsklöv och benställning samt att utreda om sättet att klövvårda skulle kunna påverka uppkomsten av korkskruvsklöv.
Mer om studien bakom bedömningssystemet
Systemet är resultatet av en studie som undersökte 393 bilder av klövar från kor i 10 olika besättningar där korkskruvsklöv förekom. På dessa bilder mätte de tre saker:
- Den synliga delen på den inre klövväggen
→ Denna bredd ökar ju mer klöven har vridit sig. - Hur mycket av tån som hade kontakt med marken
→ Vid svårare korkskruvsklöv tappar tån allt mer markkontakt. - Vinkeln på den yttre klövväggen
→ Klövens yttervägg blir mer böjd ju mer klöven vrids.
Forskarna analyserade hur dessa tre parametrar hänger ihop.
- Det var ett starkt samband mellan korkskruvsklövens allvarlighetsgrad och ju mer man såg av den inre klövväggen.
- Tappad markkontakt med tån ökade med svårighetsgrad, men sambandet var svagare och därför kom man fram till att den synliga delen av den inre klövväggen är den bästa och lättaste sättet att avgöra hur allvarlig en korkskruvsklöv är.
Om korkskruvsklövar
Korkskruvsklöv kan förekomma hos både ungdjur och vuxna kor. Det har länge varit ett problem som främst setts på bakbenens yttre klövhalvor. På senare år har allt fler fall på frambenens innerklövhalvor konstaterats. Även om båda varianterna kallas korkskruvsklöv så tror man inte att de har exakt samma orsaker.
Korskruvsklöv på bakbenens ytterklöv har ofta en stark ärftlig komponent. I vissa kofamiljer verkar risken att drabbas betydligt högre. Ärftligheten kan dock förstärkas av miljöfaktorer som påverkar klövens tillväxt, såsom underlag, stallmiljö, fodrets sammansättning och benställningen.
Man vet ännu inte säkert varför korkskrusklöv på innerklövhalvorna fram börjar bli så mycket vanligare, men mycket pekar på att det hänger ihop med miljön i stallet, till exempel hur foderbordet är utformat och vilket underlag korna går på.
Varför är det viktigt att upptäcka
Korkskruvsklöv kan leda till smärtsamma klövskador såsom sulblödning, klövsulesår och olika typer av skador i vita linjen som orsakar hälta. Förutom att hälta försämrar djurvälfärden så kostar det också mycket pengar. I en studie från 2023 uppskattade man att ett fall av hälta kostar cirka 3300 kr . Så om man kan hitta dessa korkskruvsklövar tidigt och se över riskfaktorer så kan man både sänka kostnaderna för hälta sin besättning samtidigt som man ökar djurens välfärd och livslängd.
Vilka åldrar drabbas?
De danska forskarna har också undersökt i vilken grad olika åldersgrupper har korkskruvsklöv. Resultaten visade att det började förekomma lindriga korkskruvsklövar i mindre omfattning redan på djur så unga som 0–6 månader och sen blev andelen korkskruvsklöv och allvarlighetsgrad tilltagande upp till de djur som var över 36 månader där nästan 40 procent hade lindrig korkskruv, cirka 15 procent måttlig korkskruv och mindre än fem procent allvarlig korkskruv. I detta material förekom alla allvarlighetsgrader på både bak- och framklövar.
Källor
Kunskapen presenterades på svenska klövvårdsföreningens årsmöte i Sunne i januari 2026, där veterinären och forskaren Nynne Capion vid Köpenhamns Universitet var inbjuden för att prata om korkskruvsklövar.
Du kan läsa mer om bedömningssystemet i den vetenskapliga studien Capion med flera, 2024. A scoring system for grading corkscrew claws in dairy cattle. The Veterinary Journal.
Du kan läsa mer om kostnader för hälta i till exempel Robcis med flera, 2023. Cost of lameness in dairy herds: An integrated bioeconomic modeling approach. Journal of Dairy Science.
I samarbete med
