Djurhållning vid kris
Med det aktuella säkerhetsläget finns det allvarliga hot som kan ställas mot primärproduktionen. Hot kan även uppstå från andra situationer och det är av stor vikt att ta fram en krisberedskapsplan för djurhållningen i kristider. Grundläggande är att en robust djurhållning i fredstider skapar goda förutsättningar för krissituationer. Nedan sammanfattas olika situationer, ansvar och åtgärder. Mer finns att läsa i den nylanserade broschyren utgiven av SLU, SVA, samt bransch- och rådgivningsorganisationer Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretag.
I en kris kan lantbruket drabbas av svårigheter med drivmedel, transporter, IT-störningar och personalbrist. Genom att planera olika scenarier står gården bättre rustad. En övning kan vara att stänga av huvudströmbrytaren för att förbereda sig på strömavbrott.
Djurägaransvaret gäller även i kris, och djurskyddsreglerna ska följas. Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning vid svårigheter. Om djuren måste flyttas bör det finnas en plan för tillfälliga platser, som grannars stall eller hage. Om djuren lämnas på gården behöver foder, vatten och ventilation säkras.
Inventera foder och strö för att klara en längre krisperiod. Att ha ett lager utöver årsbehovet är en trygghet. Vid kommunalt vatten bör kontakt tas med leverantören och alternativa vattenkällor som brunnar och dammar ses över.
För evakuering av djur är transportplanering viktig. Finns egen transport eller behöver djurtransportör anlitas? Flera tillfartsvägar kan underlätta vid hinder på ordinarie vägar.
Vid krislägen då djuren inte kan tas omhand kan avlivning bli nödvändigt. Detta ska utföras av kompetenta personer som veterinärer eller jägare.
Diversifiering av verksamheten, som direktförsäljning eller småskalig förädling, kan minska beroendet av enskilda produktionsgrenar.
Reservkraftverk är avgörande vid elavbrott. Beräkna dieselbehov och se till att drivmedlet lagras korrekt. Testkör anläggningen regelbundet.
En beredskapsplan är viktig. Följ råd från MSB, Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Upprätta en checklista anpassad för gården och ha den i fysisk form för att kunna användas vid IT-störningar.
Situationer som klassas som kris
Det finns flera situationer som kan påverka lantbruket och primärproduktionen, som enskilt ger olika konsekvenser och som måste hanteras olika. Det kan exempelvis handla om:
- Extremväder: torka, regn och översvämningar
- Brand: i byggnader eller i omkringliggande område
- Strömavbrott
- Radioaktivt nedfall
- Sjukdomsutbrott
- Terrorism
- Krig
Konkreta beredskapsåtgärder
- Upprätta en telefonlista: personal, djurtransportör, veterinär, elektriker, rörmokare, personer och företag för avlivning av djur
- Planering: plan för transport av djur, foder- och vattenförsörjning och tillsyn av djuren. Även en plan för införskaffning av insatsvaror och råvaror som krävs för produktionen
- Fysisk säkerhet: se till att det finns lås, larm och kameraövervakning för att förhindra inbrott och stöld
- Digital säkerhet: uppdatera lösenord och gör backuper. Kan även innefatta ventilation och utfodring som många gånger styrs digitalt och kan påverkas av en cyberattack
- Ekonomisk motståndskraft: bygg ekonomisk buffert och undersök alternativa försäljningsmöjligheter
- Alternativa produktionsmetoder: identifiera för omställning
- Personal: utbildning av personal för områdesöverskridande arbetsuppgifter
- Samarbete med andra lantbrukare och grannar
Bra att ha hemma
- Extra lager av till exempel foder, vatten, drivmedel, gödsel och semindoser
- Läkemedel och vacciner
- Alternativa kommunikationsmedel
- Reservelverk för elförsörjning
- Skriftliga instruktioner för rutiner på gården
- Checklista och åtgärdsplan
