Konsekvenser av värmestress - suggor och smågrisar

Hur värmestress påverkar suggan fysiologiskt

• När suggan utsätts för höga temperaturer omfördelas blodflödet från de inre organen som mag- och tarmkanalen till vävnader som huden och öronen, för att avleda värmen. Detta kan bland annat leda till:
  Sämre näringsutnyttjande
• Stress och aktivering av immunförsvaret. Detta kräver mycket energi och avleder näringsämnen från tillväxt och reproduktion. 
• Förändringar i tarmfloran. Genom att minska förekomsten av fiberfermenterande bakterier och produktionen av kortkedjiga fettsyror kan detta orsaka infektion vid nedsatt immunförsvar.
• Påverkan av hormonbalansen och reproduktionsfysiologin vilket kan innebära svagare brunstsymtom, sämre mjölkproduktion och längre grisningar.

Påverkan under dräktighet 

• Hur fostrets utveckling påverkas av värmestress beror på när under dräktigheten suggan utsätts för höga temperaturer. 
  Tidig dräktighet (från seminering till dag 14 i dräktigheten) – under denna tid fästs embryon i livmodern. En högre kroppstemperatur kan påverka embryonas överlevnad och riskera att öka tidiga förluster.
• Dräktighet (dag 30 – 60 efter seminering) – under denna period utvecklas organ och moderkaka. Värmestress kan här försämra moderkakans funktion och näringstillförsel till fostren. Hos gyltfoster kan även utvecklingen av äggstockarna påverkas, vilket kan påverka den reproduktiva förmågan hos gyltan senare i livet.
• Sen dräktighet (sista veckorna innan grisning) – blodflödet omdirigeras till huden för att avleda värme. Detta kan medföra en minskad syre- och näringstillförsel till fostren. Det ökar risken för dödfödslar, låg födelsevikt och svaga smågrisar. 
• Värmestress kan även innebära ett längre grisningsförlopp vilket bland annat kan leda till svagfödda smågrisar.

Påverkan under digivning

• Digivning är en av suggans mest energikrävande perioder i livet och värmestress under denna period kan få stora konsekvenser. Vid höga temperaturer kan suggan minska sitt foderintag för att begränsa sin egen värmeproduktion. Detta kan leda till:
• Lägre mjölkproduktion
• Minskad tillväxt hos smågrisarna
• Lägre avvänjningsvikt
• Större minskning av hullet hos suggan och ett förlängt intervall mellan avvänjning och nästa brunst. 
• Tarmen kan få en sämre funktion vid värmestress vilket kan öka inflammationen i kroppen och risken för sjukdomar. 
• Suggdödligheten kan öka under sommaren, som en följd av värmestress.

Långsiktiga effekter av värmestress

Smågrisar som föds av suggor som utsatts för värmestress tenderar att ha en lägre födelsevikt, ett försämrat immunsystem, en lägre tillväxt och ett lägre foderutnyttjande.

Det har också visat sig att smågrisar som föds med lägre födelsevikt – särskilt de från suggor som betäckts under sommaren snarare än hösten – har en högre späcktjocklek vid slakt jämfört med djur som föds med normal vikt.

Gyltor som fötts av suggor som utsatts för värmestress under dräktighet kan få färre totalt födda smågrisar, färre levandefödda och kan ha en högre dödlighet fram till avvänjning. Även fertiliteten kan påverkas negativt. Hangrisar kan få lägre spermieproduktion och senare könsmognad.

Grisar som utsatts för värmestress i fosterstadiet reagerar starkare på stress efter födseln och visar mer stressrelaterade beteenden och tenderar att vara mer reaktiva. Detta kan visa sig bland annat vid avvänjning eller transport.
 

Praktiska tips i stallet för att förhindra värmestress

DI_8_Sommarens rutiner i grisningsavdelningenA4_0.pdf 

Fler kompasser relaterade till ämnet

DR_8a_StressfaktorerA4.pdf
DR_8b_Konsekvenser av stress_A4.pdf