Vallfoder i får – och lammproduktionen
Idag kan tackor och lamm konsumera mer grovfoder än vad äldre normer anger, om fodret har rätt fiberkvalitet (låg NDF) och är skördat tidigt.
Rätt vallfoder för hög tillväxt och god fodereffektivitet
Fiberkvaliteten och smältbarheten är de viktigaste faktorerna för fårens konsumtion. För en hög konsumtion och produktion bör vallfodret ligga på:
- Energi: minst 11 Megajoule (MJ) omsättbar energi (OE) per kilo (kg) torrsubstans (ts)
- Råprotein: 150–180 gram per kg ts
- NDF: 430–480 gram per kg ts
- Ts-halt: 35–45 procent, gärna hackat för ökat intag
- Baljväxter: 30–40 procent klöver i blandningen
För att nå dessa riktvärden gäller det att tänka till vid val av vallfröblandning, planering av gödselstrategi och skördetidpunkt.
För att kunna räkna en foderstat och göra en balanserad sammansättning av foder behövs en foderanalys. Detta för att se om fodret behöver kompletteras med ytterligare grovfoder eller kraftfoder för att täcka näringsbehovet.
Tips till vallfröblandning
Tänk igenom vad vallen ska användas till. Ska den enbart betas eller ska den användas till betes- och slåttervall? Kanske tas en första skörd och återväxten betas? Beroende på vad vallen ska användas till passar olika arter bra i systemet.
Timotej och ängssvingel är de arter som ger bäst smältbarhet, då de har ett lägre innehåll av fibrer (NDF). Komplettera gärna vallfröblandningen med baljväxter för att nå högre proteinhalter, så som vitklöver och rödklöver.
| Artval | Funktion | Rekommendation |
|---|---|---|
| Timotej | Hög smältbarhet, smakligt | Bas i de flesta fårblandningar |
| Ängssvingel | Torktålig, stabil | Bra komplement till timotej |
| Vitklöver | Högt protein, låg fytoöstrogenhalt | Säkrare för tackor än rödklöver |
| Rödklöver | Högt intag och protein, hög fytoöstrogenhalt | Bäst till lamm och digivande tackor (ej inför betäckning) |
| Engelskt rajgräs | Hög energi, hög avkastning | Kräver rätt management och klimat |
Digivande tacka
Digivande tackor kan konsumera upp till 1,8 procent NDF av levandevikten om fodret är lättsmält. En tacka på 75 kg kan då konsumera ungefär 3 kilo ts av ett ensilage med ett innehåll på 450 gram NDF per kilo ts. Vid ett vallfoder med god kvalitet är man därför mindre beroende av kraftfoder. I tabell 2 finns exempel på näringsrikt vallfoder.
Att ge endast vallfoder till tackor med två lamm kräver ett mycket näringsrikt vallfoder enligt ovan. Analys måste tas för att veta att vallfodret är tillräckligt näringsrikt och det är viktigt att följa djurens hull. Magra tackor eller tackor med låg vikt som inte kan konsumera så stora mängder foder bör få kraftfoder.
Sin- och lågdräktig tacka
En sintacka och lågdräktiga tackor klarar sig på ett vallfoder med 9,5–10,5 MJ OE per kilo ts, 90–120 gram råprotein per kilo ts och 490-530 gram NDF per kilo ts.
Avvanda lamm
Avvanda lamm kan äta 1,2–1,4 procent av NDF levandevikten. Med fri tillgång på ett vallfoder av hög kvalitet går det att nå tillväxter upp mot 200–250 gram per dag. Kompletteras det med kraftfoder går det att nå ytterligare högre tillväxt. Med ett vallfoder av god kvalitet kan även foderkostnad per kg tillväxt bli lägre, och därmed kan lönsamheten förbättras.
Proteinkvalitet och koncentrationen blir begränsande för lammens tillväxt. Är det problem med feta lamm vid slakt bör det kompletteras med proteinfoder (ärtor, åkerböna, proteinkoncentrat).
| Djurkategori | Foderstat (per dag) | Förväntad tillväxt / effekt |
|---|---|---|
| Tacka 75 kg, 2 lamm | 2,5–3,5 kg ts ensilage (fri tillgång) | Hög mjölkproduktion, god hullstabilitet |
| Diande lamm | Fri tillgång på ensilage + fri tillgång på spannmål/kraftfoder | 250–300 g/dag |
| Lamm 30–40 kg (på stall) | 0,8 kg ts ensilage + 0,4 kg korn | 250–300 g/dag |
| Lamm 30–40 kg (på bete) | Cirka 4 procent bete av levande vikten. 1,2 kg ts motsvarar 6–8 kg färskt bete. | Minst 250 g/dag |
* 11,5 Megajoule (MJ) omsättbar energi (OE), 170 gram (g) råprotein, 450 gram fiber (NDF) per kilo torrsubstans (ts)
Fullfoder
Fullfoder innebär att lammens foderstat blandas till en enhetlig totalration, där grovfoder, kraftfoder och mineraler blandas ihop i samma blandning. Syftet är jämnare foderintag, lägre arbetsinsats vid utfodring, hög tillväxt och optimal våmmiljö, samt minskad sortering. Det är vanligt i mer intensiva fårsystem, så som vårlammsproduktion. Fullfoder passar vid höga tillväxtmål (300–350 gram per dag). Fördelen är att ett balanserat foder kan ges under hela tillväxtperioden.
| Vårlammsproduktion | Höstlammsproduktion | |
|---|---|---|
| Lamningstidpunkt | På stall under december till februari | Mars–april, ofta inne men tidigt ut på bete |
| Uppfödningsperiod | Hela tidiga uppfödningen sker på stall och vallfoder, ingen betesperiod före slakt | Utnyttjar bete under den snabbaste tillväxtfasen hos lammen och är inte beroende av grovfoder på stall |
| Foderstrategi | Kräver fri tillgång på grovfoder och kraftfoder i lammkammare redan vid några veckors ålder | Lammen växer främst på bete, men kan få kompletterande kraftfoder efter behov, till exempel i en lammgömma. |
| Foderstrategi tackor | Lång stallperiod ger högre foderåtgång. Högkvalitativt grovfoder och kraftfoder behövs innan lamning och under digivning | Tackorna får lite kraftfoder inför lamning och fram till betessläpp under digivning. Därefter grovfoder och bete |
| Total foderåtgång | Hög, både grovfoder och kraftfoder behövs i större mängder än i höstlammsproduktion | Lägre total foderåtgång tack vare lång betesperiod |
| Vallfodrets roll | Måste vara mycket näringsrikt vallfoder (ensilage/hö) eftersom lammens hela tillväxt sker inne på stall | Vallfodret kompletterar betet, oftast i slutet av säsongen (sen sommar/höst) i form av stödutfodring |
| Slutresultat | Snabb tillväxt – och bättre fodereffektivitet | Stabil tillväxt – effektiv användning av bete men, ställer högre krav på betesplanering |
Tillbaka till översiktssidan om Utfodring av grovfoder.
Hela Grovfoderverktyget, med kunskap även kring odling samt räknehjälp och mycket mer, hittar du på Grovfoderverktyget.se.
Källor:
Bete för får – en introduktion (2024). Bete för får
Grovfoderverktyget (2024). Grovfoderverktyget
Vallen i nordiskt perspektiv (2025). parsons-d-et-al-20250506.pdf
I samarbete med
